Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Variationsmetoden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Variationsmetoden—Warmholtz
414
Variationsmetoden, se Mi 11 2.
Variationsräkning, den gren
av den högre matematiken, där
det gäller att finna den form på
en funktion, ingående i en given
bestämd integral, som gör
integralen till maximum L minimum.
Som ex. på inom V.
förekommande uppgifter kunna nämnas:
bestämmande av geodetiska linjen
mellan två givna punkter på en
yta; att finna den linje, längs
vilken en kropp skall falla från en
given punkt till en annan för att
falltiden skall bli minimum. Det
senare problemet, framställt av
Jean Bernouilli, gav anledningen
till V: s upptäckt genom bröderna
Bernouilli. V. utvecklades
väsentligt av Euler, Lagrange m. fl.
Variationsrörelser, se
Växternas rörelser.
Varicellae, lat., vattkoppor.
Vari’cer (lat. va’rices), se
Åderbråck.
Varie’ra (lat. c ar ia’re),
förändrats), göra 1. vara olika.
Varieté (av fr. va/riété,
omväxling) , nöjeslokal med uppträdande
av sång- och danskonstnärer,
akrobater etc. Jfr C a b a r e t.
Variete’t (fr. varieté, eg.
omväxling), avart, avvikande sort.
— Jfr Systematik.
Vari’ola, lat., koppor.
Varioli’t, pärldiabas, tät
grönsten med små olikfärgade
kul-formiga utsöndringar. På vittrad
yta framträda kulorna i relief,
s. k. k o p p s t r u k t u r.
Variome’ter (av lat. va’rius,
föränderlig, och grek, metrei/n,
mäta). 1. Instrument för mätning
av små förändringar i en storhet,
t. ex. inklination 1. deklination.
— 2. Spole med mätbart reglerbar
självinduktion, vanl. utförd som
två seriekopplade spolar, vilka
kunna vridas 1. förskjutas i
förhållande till varandra, så att
öm
sesidiga induktionen mellan dem
ändras. Även benämning på
variabel kondensator
(kapacite’ts-v a r i o m e t e r) m. m.
Vari’skiska bergskedjan, V
a-r i’ s t i s k a bergskedjan 1.
Varistiska alperna (efter
VarVscia, latinska namnet på
Vogtland i Sachsen), en i centrala
Europa mot slutet av den
paleo-zoiska eran uppveckad
bergskedja, som sträcker sig i en
båge från s. Frankrike till
Böh-men, numera endast företrädd av
ett antal spridda horstar
(Voge-serna, Schwarzvvald,
Thüringer-wald, Harz, Fichtelgebirge,
Sude-terna), som uppsticka genom
yngre sediment. Tills, med den mera
västliga armorika’nska
bergskedj an (efter
Armori-ca, se d. o.), som sträckte sig från
s. Frankrike till s. England och
Irland, bildade V. ”Europas
paleo-zoiska alper”.
Varja’ger, se V ä r i n g a r.
Varmapparat, anordning för
uppvärmning av blästerluften vid
metallurgiska ugnar. Vid svenska
masugnar användas vanl.
rekupe-ratorer, r ö r v a r m ap p ar
a-t e r, i vilka blästerluften kan
upphettas till högst 500° genom
att strömma genom gjutjärns- 1.
stålrör, som upphettas av
brinnande masugnsgas. Vid vällugnar
användas även tegelrekuperatorer.
Vanliga i utlandet (använda även
i Sverige) äro regeneratorer, t. ex.
Co w pers varmapparat
(se d. o.). Blästern kan i dem
upphettas till 800° å 900°.
Varmblodiga djur, se
Kroppsvärme.
Varmblodig ras, se Häst sp.
1159.
Varmbänk, se D r i v b ä n k.
Warmholtz, Karl Gustav,
f. 1713, d. 1785, godsägare, hes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
