Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallerstad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
W allis—V allkärra
35G
pris dels för översättningar från
latinska skalder, dels för
lärodikter i den akademiska stilen
(Uppfostraren, 1805). Ett genombrott
mot en rikare känsla och en
starkare fantasi betecknar hans Sång
i anledning af Gustaf III:s
äre-stods aftäckande (1808). Redan
1807 hade W. utgivit några av
honom själv samt Choræus
omarbetade äldre psalmer. Dessa
följdes av nya psalmhäften (bk a.
1812 och 1813 tills, med
Franzén). 1810 utgav W. ett Förslag
till svensk psalmbok, som ligger
till grund för 1819 års svenska
psalmbok, vilken väsentl. är W: s
verk. Medan hans äldre
psalmförsök avspegla upplysningstidens
anda, röjer han med tiden allt
större förståelse för Bibelns och
fädernas fromhetsspråk. Vid
skapandet av den nya psalmboken
bevarades väsentliga delar av den
gamla karolinska, visserligen
mestadels formellt bearbetade. Till
dessa fogades så en rad av
nydiktningar, främst av W: s egen hand
(142 st., bl. a. n:r 55, 113, 141,
500:1—6; W:s bearbetningar och
översättningar uppgå till 137).
Hans psalmer kännetecknas av
suveränt behärskande av formen,
stark och äkta känsla — särskilt
uttrycksfull och patetisk inför
tankarna på döden — samt riklig
anknytning till den bibliska
historien. Språkbehandlingen är ofta
arkaiserande. I W:s senare
diktning märkas talrika
tillfällighetsdikter samt hans sista stora dikt,
den mäktiga och gripande
Dödens ängel (1839). Av samtiden
voro även W: s delvis starkt
oratoriska tal och predikningar
högt skattade. Flitigt anlitad i
offentliga uppdrag, var W. medl.
av bl. a. 1825 års
uppfostrings-kommitté och 1834 års
bibelkommission. — 2. Gustaf W., f.
1871, bergsingenjör, statens
gruvingenjör 1896—1903, intendent
vid Falu kopparverk 1906—0S,
platschef vid Malmberget 1908-—
20, därefter gruvdirektör vid
Trafik a. b. Grängesberg—Oxelösund.
— 3. David W., f. 1876, målare.
W. har huvudsaki. utfört
romantiska figurmålningar, utmärkta
av en dekorativ, ofta något
grumlig kolorit och en närmast om
prerafaeliterna erinrande, milt
patetisk grundstämning. Han har
även målat porträtt.
Wa’llis, se V a 1 a i s.
Wallis [oåTlis], John, f.
1616, d. 1703, engelsk
matematiker, prof, i Oxford 1649,
utförde i Arithme’tica infinito’rum
(1655) ett antal kvadraturer,
framställde ji (se P i) ss. en
oändlig produkt och formulerade klart
gränsvärdesmetoden. Verket
förebådade sålunda
infinitesimalkal-kylens upptäckt.
Wallis. 1. Ernst W., f. 1842,
d. 1919, historiker, journalist,
chef för utrikesavdelningen i
Aftonbladet 1881—1909. W.
utgav Illustrerad verldshistoria (6
bd, 1874—79), varav han själv
skrev stora partier. — 2. Curt
W., f. 1845, d. 1922, den föreg:s
broder, anatom, prof, vid Karol.
inst. 1884—1910, liberal led.
av A. K. 1891—1911. W. ägnade
sig huvudsaki. åt hygieniska och
sociala frågor, spec.
folknykterheten, för vilken han var en ivrig
förkämpe.
WaTlis-Alperna, se
Pennin ska Alperna.
Vallkärra, socken i Malmöh. 1.,
jämte Stångby (och framdeles V.
Hoby) pastorat i Lunds stift.
905 inv. — Romansk
gråstens-kyrka. I kyrkan anträffade
märkliga romanska valvmålningar ha
överflyttats till Lunds
universitets historiska museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
