Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ureas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
U ricurupalm—U rin
212
Uricu’rupalm, se Attalea.
Uri’ebrev, från Bibelns
berättelse om Uria (2 Sam. 11—12)
härrörande beteckning för brev,
genom vilket överbringaren
utlämnas åt ett av brevskrivaren
svekfullt berett olycksöde.
U’riel, i judendomen en av
ärkeänglarna, först omtalad i den
etiopiska Henoksboken (se
Hano k sp. 440). U. skildras ss.
himmelens och stjärnornas väktare.
Urfja, orija, se Indiska
språk sp. 1335.
U’rim och tu’mmim, i det
gamla Israel ett av prästerna (jfr
5 Mos. 33:8) förvaltat lottorakel,
trol. bestående av två
(olikfärgade) stenar e. d., senare, i
judendomen (se d. o.), reserverat för
översteprästen (2 Mos. 28). Jfr
E f o d.
Uri’n (lat. uri’na, eg. vatten),
ur blodet genom njurarna (jfr
Utsöndringsorgan)
kontinuerligt avsöndrad vätska,
innehållande ett stort antal ämnen,
som ej vid. behövas 1. äro skadliga
för organismen. Vid
urinavsönd-ringen avsöndras huvudsaki.
vatten av de malpighiska
kropparna, övriga beståndsdelar av
epite-let i njurkanalernas vägg. I denna
uppsuges även vatten och fasta
beståndsdelar ur U., som därvid
koncentreras. U:s koncentration
och sammansättning
överensstämma alls icke med blodplasmats,
och för dess avsöndring åtgår ett
betydande osmotiskt arbete. Till
urinblåsan drives U. genom
rytmiska kontraktioner av
urete-rerna. Urinblåsan kan genom
växlande spänning i sin glatta
muskulatur inställa sig på samma
tryck vid olika fyllnadsgrader.
Vid ett visst tryck i densamma
utlöses på reflexväg
sammandragning av biåsväggen och
avslappning av slutmuskeln kring
urinröret, varigenom urinblåsan
tömmes (u r i n e’ r i n g). Denna
mekanism står dock även under
cerebrospinala nervsystemets
kontroll och kan därför regleras
genom en viljeakt. —
Dygns-mängden U. är vanl. 1,5 1. men
påverkas starkt av mängden
förtärd vätska, svettning m. m. Av
fasta ämnen avsöndras vid
standardkost med U. per dygn:
Gram
Organiska ämnen .............. 35—45
Därav:
Urinämne ..................... 25—35
Urinsyra ....................... 0,T
Kreatinin ...................... 1,5
Hippursyra ..................... 0,7
Oorganiska ämnen .......... 20—25
Därav:
Natriumklorid ................ 10—15
Svavelsyra ..................... 2,5
Fosforsyra (beräknad som P2O5) 2,5
Kalium (beräknad som K2O) ... 3,3
Ammoniak .......... 0,7
Magnesium (beräknad som MgO)\ q
Kalcium (beräknad som CaO) .../ ’8
U. innehåller dessutom i ringa
mängder färgämnen (urokrom,
urobilin, pörfyrin), oxalsyra,
estrar mellan svavelsyra och
fenol-och indigoderivat
(etersvavelsyror), ofullständigt sönderdelade
äggviteämnen (oxipr otein syror),
slemäggvita m. m. U:s
sammansättning (spec. mängden kväve)
ger värdefulla upplysningar om
ämnesomsättningen (jfr d. o.) i
normala fall och vid sjukdom. Jfr
även Hemoglobin, Gulsot,
Sockersjuka,
Urinorganens sjukdomar och
Utsöndringsorgan. — U.
är i regel svagt sur men blir under
den tid, digestionen pågår i
magsäcken, 1. efter förtärande av
alkali (ss. alkaliska mineralvatten,
frukt m. m.) alkalisk, varvid den
grumlas av utfällda fosfat och
karbonat. När U. får stå, samlas
en bottensats av epitelceller,
urin-syrade salter, kalciumoxalat 1.
-fosfat m. m. (sediment). Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
