Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungersk musik - Ungerskt gulträ - Ungfinska partiet - Unghegelianism - Unghinkar - Unghöger - Ungkarlshotell - Ungkarlsskatt - Ungkyrkliga rörelsen - Ungrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109 Ungerskt gulträ—Ungrare 110
utgångspunkten för de nationellt
musikaliska strävanden, som från
slutet av 1800-t. gjort sig gällande
i Ungern, företrädda i främsta
rummet av den ungerska
natio-naloperans skapare, Ferenc
Erkel (f. 1810, d. 1893), samt vid.
av Å r p å d S z e n d y (f. 1863, d.
1922) och Jen ö (Eugen)
Hu-bay (se d. o.). Till denna
riktning kan även räknas E r n e s z t
Dohnånyi (se d. o.). En
ny-nationell skola åter har från
början av 1900-t. i allt högre
grad sökt kontakt med den
genuina ungerska folkmusiken. Ledare
för denna riktning, som trots den
nationella inställningen icke
förblivit oberörd av modernare
stilprinciper av internationell
karaktär (impressionism och
expressionism), äro Béla Bartök (f.
1881) och Z o 11 å n K o d å 1 y (f.
1882). — Det nutida ungerska
musiklivet är främst koncentrerat
till Budapest, där sedan 1881 en
stående opera, sedan 1853 en
orkesterförening samt sedan 1875
en musikalisk högskola finnas.
Ungerskt gulträ, se R h u s.
Ungfinska partiet, se
Finland sp. 1590 och 1576.
Unghegelianism, beteckning
för den s. k. ”vänstern” inom
Hegels (se d. o. sp. 571) skola.
Unghinkar, benämning på
ungsocialisterna efter deras ledare
Hinke Bergegren (se d. o.).
Unghöger, beteckning för en
under 1900-t :s första årtionde
framträdande riktning inom
svensk politisk konservatism,
främst företrädd av R. Kjellén
och till en början med tidskriften
Det nya Sverige ss. organ. U., som
starkt betonade sin
reformvänlighet och efter unionsbrottet 1905
gjorde front mot skandinavismen,
satte enl. Kjellén som sitt mål
”ett Stor-Sverige inom landets
eg
na gränser, en ny nationell storhet
men nu på den nationella
produktionens starka grund”. Från
U:s led kommo under
världskriget en stor del av aktivisterna
(se Aktivism) samt många,
som 1918 ivrade för aktiv svensk
insats i Finlands frihetskamp.
U. har aldrig utgjort någon fast
organiserad politisk grupp, och
namnet har i dagligt tal tillagts
även andra framstegsvänligt
betonade nationella riktningar.
Ungkarlshotell, i större städer
inrättade billiga natthärbärgen
för ungkarlar utan fast bostad. I
Sthlm åtnjuter stadsmissionen
kommunalt kontantunderstöd för
hållande av U. för arbetare,
varjämte staden indirekt (t. ex.
genom tomtupplåtelser på billiga
villkor) understöder enskilda
företag av detta slag.
Ungkarlsskatt, gängse
benämning på särskild skatt 1.
skatteförhöjning för ogifta män över en
viss ålder, vilka icke ha någon
försörjningsplikt gentemot anhöriga.
I Sverige ha vid ett par tillfällen
väckts och avslagits motioner om
införande av U.
Ungkyrkliga rörelsen, urspr.
beteckning för en 1909 i Uppsala
inom Kristliga studentförbundet
framträdande rörelse, även kallad
korstågsrörelsen, vilken
sökte att genom föredragsresor,
skriftspridning o. s. v. verka för
en ökad kyrkligt religiös
livaktighet; sedermera även namn på den
därur framgångna, spec. av yngre
präster burna riktning inom
kyrkan, som arbetar för samma
ideal. U: s förnämsta ledare ha
varit E. Billing, M. Björkquist
och J. A. Eklund. En centralhärd
för U. är Sigtunastiftelsen. Jfr
Kyrkliga
frivilligkåren i Uppsala.
Ungrare, se Magyarer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
