Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tånge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Täckhår—Tända pparat
Täckhår, se Hår sp. 1108 och
Häst sp. 1157 f.
Täcksot, se Sotsvampar
sp. 1201.
Täckvinge, se Skalbaggar.
Tägliche Rundschau
[tä’§-li^e ro’nntsjao], 1881 grundad
tidning i Berlin, företräder
politiskt tyska folkpartiet (1922—24
organ för H. Stinnes).
Tälj are (av äldre tälja,
räkna), se B r ä k.
Tälje, se Norrtälje,
Södertälje, Västertälje
och öster tälje.
Tälje tokar (efter Södertälje),
skämtsam beteckning för
kälk-borgerligt trångsynta och
enfaldiga personer (ung. motsv.
antikens abderiter, se Abdera).
Tälj sten, se Talk.
Tallberg, se L e k s a n d 1.
Tält. Etnogr. T. användas ss.
bostad spec. av ständigt 1. tidvis
kringflyttande folkstammar. De
ha vanl. kägelform. Kupolfor
-miga T. finnas bl. a. i ö.
Sibirien samt hos de n.
algonkin-stammarna (jfr Indianer sp.
1294), vilkas T. kallas wigwam.
Beduinernas och tuaregernas T.,
vilka ha skilda avdelningar för
män och kvinnor, äro fyrkantiga.
Fyrkantiga äro också
eskimåernas T. (utom i Alaska, där
kägelformen förhärskar). En spec.
högt utvecklad form av T. är
jurtan (se d. o.). Se även
Lappar sp. 245 f. — Mil. Vid
förläggning under bar himmel av
infanteri och kavalleri hopsättas
små skyddstält (av 4
tältdelar) 1. tälthyddor (av 16
-—-20 delar). Artilleriet använder
permanent hopsydda tälthyddor
(av 20 delar).
Tämnaren, insjö i n.v.
Uppland, avflyter genom den 83 km.
långa Tämnarån till
Bottniska viken. 38 kvkm. — Genom
sjö
reglering 1871—76 vunnos c:a 65
kvkm. odlingsbar jord kring T.
Tämta, socken i Älvsb. 1., jämte
Bredared, Vänga och Sandhult
pastorat i Skara stift. 395 inv.
Tändapparat, apparat för
antändning av gasblandningar. —
Gas- och cigarrtändare innehålla
vanl. finfördelad platina (se d.
o.), som på grund av den med
gasernas adsorption förbundna
värmeutvecklingen åstadkommer
antändningen, 1. ock pyroforer
(se d. o.). — Tändning vid
förbränningsmotorer sker antingen
genom brännoljans insprutning
i den heta, komprimerade
för-bränningsluften (i dieselmotorer
och motorer med
förexplosions-kammare) 1. genom antändning av
blandningen av bränsle och luft.
I gasmotorer användes förr en i
en slid anordnad sticklåga 1.
ett tändrör (glödrör).
Numera användas elektriska T. 1.
tändkula. De elektriska T.
äro antingen galvaniska (b a t
-teritändning), vid vilka
strömmen från ett torrbatteri 1.
en ackumulator genom ett
induk-torium (se d. o.) vid
strömbrytningen alstrar en tillräckligt
kraftig gnista, 1. ock
magnet-apparater, bestående av
växel-strömsgeneratorer med
permanenta magneter; strömmen brytes, då
den når sitt maximum.
Gnistbild-ningen sker i motorcylindern vid
tändstiftet, bestående av två
från varandra isolerade
elektroder, den ena förbunden med
batteri 1. magnetapparat, den andra
med motorns massa. Gnistgapet är
c:a 0,5 mm. vid magnet-, c:a 1
mm. vid batteritändning.
Tänd-kulemotorer ha en i cylinderlocket
inmonterad, ihålig tändkula,
som före starten värmes med
biåslampa. Bränslet insprutas
mot kulan och antändes av denna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
