Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckfrihet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1395
Tryckfrihet
1396
anhängiggörande (§ 5: 8), dels att
åtal följer inom viss tid (§ 4: 6).
Justitieministern har därför att
”ofördröjligen och omedelbart”
överlämna skriften ”till
justitie-kanslerns laga åtgärd”. Rent
formellt sett har denne fri
prövningsrätt, men fast praxis är, att det
sålunda anbefallda åtalet aldrig
uteblir; det ombesörjes av
justi-tiekanslern genom honom
underordnade aktörer. Kvarstad kan
även begäras under pågående
rättegång dels av allmän
åklagare, dels av enskild målsägande.
Slutligen kan ett slags kvarstad
ske, utan att åtal behöver följa.
Om näml, vid trupp 1. ombord å
flottans fartyg skrift anträffas,
”vilken uppenbarligen åsyftar att
utplåna känslan av plikter mot
fosterlandet 1. att uppväcka hat
mot befälet 1. eljest undergräva
krigslydnaden, må, evad skriften
synes straffbar 1. icke, indragning
ske” av de anträffade exemplaren,
och skall åtgärden
ofördröjligen underställas
tryckfrihets-kommitterades prövning. — I
fråga om utrikes tryckta och
hit införda skrifter gör T. F.
skillnad mellan de pä svenska och
de på främmande språk
författade. Mot de senare kan intet
straffansvar göras gällande;
däremot kunna de beläggas med
kvarstad och deras återutförande ur
riket beslutas av K. M:t.
Gentemot de svenskspråkiga åter har
justitieministern principiellt
samma rättigheter och plikter som
mot de inom riket tryckta; d. v. s.
även de skulle kunna bli föremål
för kvarstad och åtal. Men i regel
finnes ingen, mot vilken åtalet
kan riktas. Boktryckaren är, som
boende utrikes, oåtkomlig,
författaren vanl. likaså, helst någon
namnsedel här ej kan påräknas.
Stadgandet blir således praktiskt
taget betydelselöst. — Enl. T. F.
§5:1 skall lagligheten av
åtalade skrifters innehåll prövas av
jury (se d. o.). Jurymännens
uppgift är endast att med ja 1. nej
besvara domarens fråga. Härav
följer dels, att det är av vikt, vilket
lagrum man åberopar som grund
för åtalet (varför ofta flera
sådana alternativt åberopas), dels
att bevisning ej är tillåten. En
annan fråga är, hur denna
princip kan upprätthållas i
tillämpningen, så som juryn är
sammansatt. Av de nio jurymännen
insätter var part sin tredjedel och
domstolen den återstående. Juryn
är således icke blott en
domstol in casu, parterna äga även
själva ett direkt, positivt
inflytande på dess
sammansättning. I ett och samma mål
förenas advokatens och domarens
uppgifter på en hand, och intet
hindrar, att juryn grundar sin
dom icke blott på av parterna vid
rannsakningen företett och av
domaren sammanfattat
processmaterial utan även på
upplysningar, som lämnats under juryns
hemliga överläggning till dom,
varvid sålunda den rättsgrundsats
åsidosättes, som bjuder, att part
icke får dömas ohörd, utan att få
del av motpartens skäl och bevis
och utan att ha fått tillfälle att
bemöta dem. Då vid. två
tredjedels majoritet fordras för en
fällande dom, bilda domstolens
jurymän tungan på vågen; om blott
en. av dem förenar sig med
svarandens män om ett nekande svar
på juryfrågan, är den siffra nådd,
som medför frikännandet. Vid
sidan av dessa
teoretiskt-princi-piella invändningar mot
tryck-frihetsjuryns nuv. organisation
har även anmärkts den praktiska
olägenhet, som följer med utsedd
jurymans i praktiken obegränsade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
