Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollsmör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1365
Trollsmör—Trolovning
1366
vecklas i vatten. De äro rovdjur
med kraftig käkapparat, som kan
framslungas mot bytet. Andning
sker med trakégälar i ändtarmen.
Till egentliga T., som i vila
hålla vingarna utåtriktade, hör
bl. a. Ae’schna gra/ndis, en
allmän T. med rostbruna vingar.
Bredd mellan vingspetsarna 69—
76 mm. — Jungfru- och
flicksländorna hålla
vingarna i vila bakåtriktade. Av de
förra må nämnas Calo’pteryæ
vi’rgo, hos vilken hanen har
me-tallglänsande blåa, honan bruna
vingar (vingbredd 45—48 mm.),
och av flicksländor A’grion
hastu-la’tum med hos hanen blå,
svart-fläckig, hos honan bronsfärgad
bakkropp, svartblå 1.
grönstrim-mig mellankropp och färglösa
vingar (vingbredd 30—36 mm.).
Trollsmör, se
Slemsvampar.
Trollspö, - stav, - stängel.
Föreställningen, att kvistar,
stavar o. d. kunna innehålla
magiska krafter är uråldrig och
sammanhänger med trädkulten
(se d. o.), möjl. även med
vapenkulten (föreställningen att vapen
och redskap innehålla en
självständigt verkande makt). Redan
den orientaliska och den klassiska
forntiden kände T. (Moses och
Arons stavar, Kirkes spö,
Her-mes’ stav o. s. v.). Även på
forn-germanskt område möta spön och
stavar med magisk innebörd samt
kvistar vid lottkastning och
spådom. I folksagan spelar T. stor
roll ss. trollkarlarnas och feernas
instrument.
Trolltrumma. 1- Se S t r o b o
-s k o p. — 2. Se Trumma.
Trolovning, överenskommelse
mellan en man
(fästmannen) och en kvinna (fästmön,
fästekvinn an), att ingå
äktenskap. I våra äldsta lagar inne-
T. v. En art egentliga trollsländor. ■—
T. h. Trollsländelarv.
bar T., där kallad fästning, ett
avtal mellan kontrahenternas
släkter och ingicks i närvaro av
vittnen (fastar) och under
överlämnande av ömsesidiga gåvor
(hemföljd). Enl. gamla
gifter-målsbalken i 1734 års lag
ingicks T. i viss form — närvaro
av giftoman och fyra vittnen —
och medförde under vissa
omständigheter rättsliga band för
parterna. Enl. nu gällande
gifter-målsbalk är T., i dagligt tal
kallad förlovning (vilket
således endast till namnet skiljer
sig från T.), sluten, då man och
kvinna med vittnen, ringväxling
1. annorledes överenskommit att
ingå äktenskap med varandra.
Denna överenskommelse utgör ur
rättslig synpunkt icke något band
för parterna men har dock vissa
rättsliga verkningar. Om T.
bry-tes, kan krav göras gällande på
återfående av de gåvor, som de
trolovade givit varandra ”för
äktenskapets skull”, dock icke av
den, som huvudsaki. bär skulden
till brytningen. Det huvudsakliga
vållandet av brytningen medför
också skadeståndsskyldighet, om
andra parten lidit förlust genom
någon i anledning av T. företagen
åtgärd (uppsägning av plats
o. d.). Om de trolovade ha barn
med varandra, s. k. t r o 1
övnings bar n, är fästmannen, om
han bryter T., skyldig att lämna
fästmön skäligt skadestånd.
Upplöses T., i vilken barn finnas,
genom mannens död, har kvinnan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
