Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Tjeckoslovakisk litteratur
1158
kommo inom T. alster av
medeltida romantik (bl. a. det stora
riddareposet Alexandreis),
didak-tik (bl. a. idkad av den lärde
Smil av P a r d u b i c),
dramatik och krönikeskrivning (bl. a.
den viktiga, av starkt tyskhat
burna Dalimil-krönikan från
1300-t.). En del ytterst
intressanta lyriska och episka
diktfragment, som ansetts härstamma från
1200—1300-t. (främst de s. k.
Königinhof- och
Grünbergmanu-skripten), ha däremot bevisats
vara skickliga förfalskningar,
framkallade av den i förra
seklets början nyvaknade tjeckiska
nationalismen. — 1300-t:s mitt
—1600. Ett spec. uppsving tog
det tjeckiska kulturella livet i
slutet av 1300-t. med det 1348
grundade Praguniversitetet som
centrum; den tjeckiska
reformationen blev sedan epokgörande.
Johannes Hus (sed. o.),
som i sin förkunnelse tog
modersmålet i bruk, blev på olika
sätt det tjeckiska språkets
nyskapare (bl. a. införde han den
ännu brukade tjeckiska
ortografin) ; den nyväckta religiösa
livaktigheten framkallade sedan en
rik teologisk och moraliserande
litteratur. Särskilt ur de
böh-miska och mähriska brödernas
led framgingo många
framstående religiösa författare med
filosofen Petr Chelcicky (f.
omkr. 1390, d. 1460), ’T400-t:s
Tolstoj”, i spetsen; de ha också
äran av den s. k. Krålice-bibeln,
den första fullständiga slaviska
bibelöversättningen, vars språk
länge blev normgivande för
tjeckisk prosa. Även på den
världsliga litteraturens område (bl. a.
inom den av tidens stora
händelser inspirerade
historieskrivningen) uppstod, delvis under
inflytande av den inträngande
humanismen, en aktivitet, som
förskaffat 1500-t. namnet ”den
tjeckiska litteraturens guldålder”.
— 1600—1800. Efter böhmarnas
nederlag på Vita berget 1620
slogs emellertid den tjeckiska
kulturen — i utlandet ännu
representerad av en del emigranter,
främst den snillrike Jan K o
-mensky (se Comenius) —
i Böhmen målmedvetet ned av
tyskar och jesuiter; t. o. m. det
tjeckiska språket, alltmer
undanträngt av det tyska, började råka
i misskredit och glömska. —
Efter 1800. Omkr. 1800 inträdde
en nationell väckelse; den s. k.
tjeckiska renässansen tog sin
början, först yttrande sig i nyvaknat
vetenskapligt intresse för landets
språk, litteraturhistoria och
historia, sedan i en mångsidig,
starkt nationellt betonad litterär
alstring. Som nationell och
pan-slavistisk diktare framträdde
först Jan Kollår (f. 1793, d.
1852), sedan följd av bl. a. den
av folkpoesin påverkade Fr. Ö e
-1 ako vsky (se d. o.), den
folklige balladdiktaren K a r e 1 E r
-ben (f. 1811, d. 1870), den
byronskt influerade K. M. M a
-cha (se d. o.) m. fl.; den
tjeckiska romanens grundläggare blev
samtidigt B o z e n a N è m c o v å
(f. 1820, d. 1862). Den
roman-tiskt-nationellt präglade
litteraturen började efter 1848 avlösas
av en mera allsidigt inriktad;
bland representanterna för den
nu dominerande s. k.
kosmopolitiska riktningen i tjeckiska
litteraturen var skalden Emil
Frida (pseud. J. Vrchlicky,
se d. o.) den obestridligen
främste; mer nationellt präglade
voro J. Neruda (se d. o.) och
Svatopluk öech (se d. o.).
Banbrytare för en realism på
nationell grund blev på 1880-t. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
