Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1077
Tidning
1078
Äldre tidningstyper. Fr. v. Kriegs Zeitung aus dem Niederland (1568), Ordinari
Post Tijdender (1645), Revolutions de France et de Brabant (1789).
volutionen ägde monopol på
tryckning av nyheter. Den supplerades
av en rad i Nederländerna
utgivna T. och av otryckta
korrespondenser (dylika best odo i
alla länder under hela 1700-t.
på grund av censuren). Under
franska revolutionens tidigare
skeden utkommo ett
utomordentligt stort antal små politiska
T., men den tryckfrihet, som
proklamerades, blev kortvarig, och
Napoleon I höll pressen i strängt
beroende. Frejdade T. under
restaurationen voro Journal des
Débats och le Constitutionnel.
Först i samband med de liberala
idéernas frammarsch på 1820-t.
fick pressen ss. ”organ för den
allmänna opinionen”, uttryckt i
”ledaren”, som nu blev vanlig, sin
första storhetstid, alltjämt dock
tyngd av dryga skatter och andra
åtgärder, med vilka konservativa
regeringar sökte hålla den nere
(först 1881 erhöll den franska
pressen full frihet). Bredvid
lysande politiska publicister
uppvisar denna franska press stora
namn inom sin litterära
följetong (”under strecket”), som
vuxit upp ur en av Journal des
Débats 1800 införd avdelning för
blandade ämnen, blomstrande icke
minst under tider av politisk
ofrihet. En reform med
vittgående följder genomförde É. de
Girar-din med La Presse 1836; priset
nedsattes till 10 centimes, ung.
hälften av det då vanliga.
Avsättningens ökning ersatte skillnaden,
då publikens intresse fångades
av de i följetongen införda
sensationsromanerna av Dumas, Sue
och andra. Billighetspressen var
skapad och därmed även
affärspressen. Till 1830-t. höra även
en rad politiska skämtblad. •—
Englands T. under 1600-t. förete
intet anmärkningsvärt. Efter
censurens upphävande i England
1695 uppblomstrade pressen, och
vid jämförelse med kontinentens
små kvartlappar te sig Londons
prydliga folioblad helt moderna.
Även i England hämmades
emellertid dagspressen av betydande
pålagor. Dess höga priser
begränsade läsekretsen till de förmögna
klasserna. Citys organ Times
(grundat 1785), som slog igenom
med sin rappa nyhetstjänst och
som var den första T., som hade
egna utsända korrespondenter,
nådde under J. Delane (från
1841) en enastående ställning och
blev världsbladet framför andra.
Sedan alla skatter avskaffats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
