Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidaholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Tidaholm
1066
land och Turkiet. Medeleuropeisk
tid infördes i Sverige fr. o. m.
år 1900; dess meridian ligger 12
min. 14 sek. v. om meridianen
för Sthlms observatorium, och
tiden avviker följaktligen 14
sek. från den i Sverige
dessförinnan begagnade gemensamma
borgerliga tiden. — Ang.
datum-gräns se d. o. — År 1916
till-lämpades i Sverige under tiden
15 maj—30 sept. s. k.
sommartid, vilken var lika med
östeuropeisk tid. Liknande
sommartider förekommo nämnda och
följande år i ett flertal andra
länder. — Jfr Dygn, Middag
(fr. o. m. 1925 räkna de
astronomiska årsböckerna dygnet från
midnatt) och Tideräkning.
— Fil. Aristoteles definierade
T. ss. rörelsens 1. förändringens
mått i fråga om det föregående
och efterföljande, vilket enbart
existerar i och för det
medvetande, som uppfattar en förändring.
Denna ”relativistiska” tolkning
av tidsbegreppet återfinnes sedan
hos de av Aristoteles påverkade
skolastiska filosoferna, men ock
t. ex. hos Cartesius och Spinoza.
Newton räknade däremot vid
sidan av denna subjektiva,
”relativa” T. också med vad han
kallade te’mpus absolu’tum ve’rum et
mathema’ticum” (lat., absolut
sann och matematisk tid), en
absolut T. ss. ett motstycke till det
absoluta, objektivt existerande
tredimensionala rum, som han ock
antog. Kant, vilken under en
kortare tid anslöt sig till denna
New-tons lära, sedan han frångått de
aristoteliska traditionerna,
stannade dock vid en strängt
subjekti-vistisk och så till vida
relativistisk uppfattning av rum och T.,
i det han fattade dem enbart ss.
— visserl. aprioriskt givna —
“åskådningsformer” hos vårt
med
vetande utan någon giltighet för
”tingen-i-sig”. En härmed
väsentligt överensstämmande
ståndpunkt möter bl. a. i den
boströmska filosofin, vilken däri ser den
rätta konsekvensen av den
metafysiska ”rationalism”, med vilken
den efter Platons föredöme vill
emancipera den absoluta
verkligheten från all växling och
förändring. En diametralt motsatt
åskådning, en metafysisk
”empirism” företrädes däremot i vår
tid av Bergson i hans uppfattning
av La durée réelle, det ständigt
fortgående vardandet 1.
”nuflö-det” ss. den absoluta
verklighetens rätta egenart. — Fys. En av
de fysiska grundstorheterna.
Endast tidsskillnaden mellan två
bestämda händelser har fysikalisk
betydelse och mätes genom att
räkna det antal gånger ett
periodiskt fenomen (t. ex. en pendels
svängning 1. en himlakropps
rotation) gått genom samma fas
mellan de båda händelserna. Se
härom T. Astr. T. kan även mätas
med den väg, en kropp, som ej
påverkas av någon kraft,
tillrygga-lagt mellan de båda händelserna.
För mycket små intervall kan den
av en ljusstråle tillryggalagda
vägen användas. Enl.
relativitets-teorin (se d. o. sp. 968 f.) är T. ej
en absolut, av rumsstorheterna
oberoende storhet. Om metoder för
tidmätning, se U r och
Eegist-r e r i n g s a p p a r a t e r.
Tidaholm, stad (sedan 1910)
i Skarab. 1., vid Tidan, som här
bildar två av industrin utnyttjade
fall. 4,585 inv. Kommunal
mellan-skola. Industrin sysselsatte 1925
vid 10 arbetsställen 1,527
arbetare, därav 1,347 vid Vulcans
tändsticksfabrik (se
Jönköpings tändsticksfabrik)
och 131 vid Tidaholms bruks a. b.
(se d. o.). Station vid Hjo—Stens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
