Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomsoneffekt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Thorn—Thoroddsen
1036
1782. Som prisdomare i sällskapet
Utile dulci hade Kellgren tilldömt
endast det mindre priset åt T:s
tävlingsdikt Passionerna. I denna
på orimmade vers (högstämda,
stundom bombastiska hexametrar)
skrivna dikt, i vilken T. invävt
hyllningar till bl. a. Ossian,
Klop-stock och Shakspere, förkunnade
han sin av Spinoza påverkade
patetiska panteism och sin
rous-seauanska naturdyrkan. Den
strid, som nu utspann sig, rörde
urspr. frågan om den rimmade 1.
orimmade versens företräde men
gällde eg. djupare frågor. T.
angrep den ”lilla” franska smaken
och ”reglerna”; i sin skrift mot
Kellgren Critik öfver critiker
(1791) framlägger han
grundvalarna för sin estetik samt hävdar
i tre uppställda ”lagar” kritikens
stora och liberala grundsatser.
Striden fortsattes länge och
utlöste en mängd skrifter;
Kellgrens ståndpunkt försvarades
senare mot T. främst av Leopold.
— T:s flammande reformiver
stannade ej vid litteraturen. I
sin resonerande tidning Den nye
granskaren (1784) och ett antal
broschyrer (bl. a. Memorial, 1786,
tr. 1792, för vilket han 1793
ådömdes fyra års landsflykt),
framlade han först en politisk
radikalism i franska
revolutionens anda samt ivrade för en
världsrepublik, styrd av snillen
och hjältar, medan han senare
vände sig mot revolutionens
överdrifter {Rätt eller alla samhällens
eviga lag, 1794—95). Bland T:s
övriga skrifter märkes Om
qvinno-könets naturliga höghet (1793).
— T:s inflytande berodde främst
på hans eldiga personlighet, vars
naiva självtillit dock uteslöt
självkritik och tvivel, samt på
hans livfulla, stundom drastiska,
stundom sublima stil, som gör
honom till en av mästarna inom
1700-t:s svenska prosa. Genom
sin opposition mot
fransk-klassicismen och upplysningens
förståndsbildning är han en av de
viktigaste föregångarna till
1800-t:s romantik.
Thorn [tårrn], po. Torun,
huvudstad i dep. Pomorze, n.v.
Polen, vid Weichsel. Viktig
flod-hamn och järnvägsknut. 39,000
inv. — T. anlades 1231 av Tyska
orden och var under 1300- och
1400-t. en blomstrande hansestad.
1466 slöts fred mellan Polen (se
d. o. sp. 390) och Tyska orden (se
d. o.) i T. Staden intogs av Karl
X Gustav 1655 och av Karl XII
1703. 1793—1919 tillhörde T.
Preussen (utom åren 1807—15).
I T., som är Copernicus’
födelsestad, finnes ett stort
Copernicus-bibliotek.
Thorndike [thå’ndajk]. 1. E d
-ward T., f. 1874,
nordamerikansk psykolog och pedagog, har
bl. a. utgivit Animal Intelligence
(1898) samt Educational
Psycho-logy (3 bd, 1903—13). — 2.
Sy-b i 1 T., f. 1885, engelsk
skådespelerska, har framträtt i det
Shak-spereska dramats stora tragiska
kvinnoroller men därjämte även
fyllt en mängd uppgifter inom
den moderna repertoaren, främst
huvudrollen i Shaws Saint Joan.
Thornycroft [thå’nikråft], sir
John, f. 1843, engelsk
fartygs-konstruktör, grundade 1866 ett
skeppsvarv i Chiswick vid
Tha-mes, där han byggde de första
torpedbåtarna. T. är känd ss.
konstruktör av ångpannor,
propellrar och roder.
Tho’roddsen, T h o r v aldur,
f. 1855, d. 1921, isländsk geograf
och geolog, titulärprofessor 1902,
utgav en geologisk karta över
Island samt ett par hundra arbeten
över Islands vulkaner, jöklar,
Ord, som ej återfinnas under Th-, torde sökas under T-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
