Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tessin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Tessin
996
Karl Gustav lessin. Pastell av Gustav
Lundberg.
han in alla sina egenskaper som
skapande konstnär och
arbetsledare. Dess italienska fasadspråk
och franska interiörkonst gå igen
i det palats, han invid slottet
uppförde åt sig själv (nuv.
överståt-hållar huset, se d. o.). Bland
svenska lantslott av T. märkes
särskilt Steninge (se d. o. 2),
vari den av fadern skapade
slotts-typen utvecklas, och bland hans
kyrkobyggnader framträda
Tre-faldighetskyrkan och
Fredrikskyrkan i Karlskrona (se d. o.),
båda utformade efter romerskt
barockmönster. Ett stort antal
om- och tillbyggnader kommo på
hans lott; berömd är bl. a. den
obeliskformade barockspira,
varmed han krönte Västerås
domkyrkas torn. I en rad storstilade
stadsplaneförslag, bl. a. till
ordnandet av trakten kring
Stockholms slott (se ill. till
Stockholm sp. 1657—1658 och till
Stadsbyggnadskonst sp.
1397—1398), realiserar han
barockens stadsbyggnadsideal. Som
trädgårdsarkitekt gjorde han sin
betydelsefullaste insats med den
i rikaste Lenötrestil hållna
Drottningholmsparken
(projektet utarbetat 1681). Europeiskt
ryktbar arkitekt, betroddes han
även med viktiga uppdrag av
främmande kungligheter. Han
uppgjorde sålunda ett mäktigt
projekt till Amalienborgs slott i
Köpenhamn och sysslade med
vittgående byggnadsprojekt för
Louvre och Versailles. För den
följande arkitektgenerationen, främst
Hårleman, kom han att spela en
delvis avgörande roll, och genom
Stockholms slott, som
fullbordades långt efter hans död och i
huvudsak efter hans linjer, fortlevde
hans inflytande. — 3. Karl
Gustav’’T., f. 1695, d. 1770,
den föreg:s son, greve, politiker.
T. började 1723 sin
riksdagskar-riär som anhängare av
Hol-steinska partiet. 1728 fick han ss.
överintendent högsta ledningen
av slottsbygget i Sthlm, varvid
han i förening med Hårleman
fullföljde faderns verk och i
samband därmed föranledde
stiftandet av Ritarakademien, den
senare Akademien för de fria
konsterna. Politiskt och kulturellt
ensidigt franskorienterad, anslöt sig
T. till hattpartiet och tog som
lantmarskalk vid 1738—39 års
riksdag ledande del i
partivälv-ningen. Han sändes därefter till
Paris för att genomföra den till
revanschkrig mot Ryssland
syftande franska förbundspolitiken,
och honom tillkommer en stor del
av skulden till den olyckliga
utgången av det diplomatiskt väl
sangvin i skt kalkylerade
krigsföretaget. Från sitt lysande
grand-seigneurliv i Paris återvände han
1742 för att inträda i rådet som
rikskansliråd. Efter
tronföljarvalet 1743 lyckades han ss. ambassa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
