Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Terräng—Tersteegen
982
Terrä’ng (fr. terrain, av terre,
jord), mark; obanad mark;
markens beskaffenhet; utbredning,
spridning (”vinna T.”).
Terränglöpning, se F o 11 ö p
-ning.
Terrängritt, gren av
ridsporten. Tävlan i T. försiggår i
hin-derströdd terräng över en med
flaggor utmärkt bana. Ryttarna
starta en och en med omkr. 10
min. mellanrum. Den som rider
banan på kortaste tid, erhåller
0 fel för tid. Varje påbörjad
sekund utöver denna minimitid
straffas med ,/10 fel. För fel vid
hinder, ss. islag (med hovarna),
nedslag (av hinder 1. del därav),
vägran, omkullridning 1. fall från
hästen, straffas med %—10 fel för
varje med flaggor utmärkt
hinder. Den som erhåller minst antal
fel, är segrare; vid lika antal
fäller tiden utslag; är även denna
lika, sker lottdragning.
Terrängvinkel, den vinkel,
som en linje, förenande
mittpunkten av ett eldvapens mynning
med nedre delen av ett mål,
terränglinjen, gör med
vågplanet genom vapnets mynning.
Ters (av lat. te’rtia, tredje).
1. Se F ä k t k o n s t sp. 839. —
2. Den tredje tonen uppåt från en
viss ton räknat (se Intervall).
Terschelling [ters-chä’l-], se
Frisiska öarna.
Terseron [-rå’n], terzeron
(sp. terceron, av tercero, tredje),
avkomling av mulatt och vit.
Terse’rus, Johannes (E
lavi), f. 1605, d. 1678, teolog. T.,
som blev prof, i Äbo 1640 och i
Uppsala 1647 samt biskop i Åbo
1658, gjorde sig bemärkt dels som
förkämpe för de ofrälses
reduk-tionskrav på 1650 års riksdag,
dels genom sina avsteg från
ortodoxin, i det han i Förklaring öfver
cathechismum (1662) utvecklade
vissa med Calixtus’ synkretism
besläktade idéer och på enstaka
punkter närmade sig reformert
åskådning. På grund härav måste
han 1664 frånträda
biskopsämbetet och blev då f. å. kyrkoherde i
Riddarholmen i Sthlm. T., som
var en framstående kyrkomän,
blev dock åter biskop (i
Linköping 1671) men måste återkalla
sina ånyo i Spörsmålsbok öfver
cathechismum (1675) framförda
särmeningar. — I Linköpings
domkyrka finnes T:s ståtliga
gravmonument av Peter Schultz
(se ill. till d. o.).
Terse’tt (ital. terzetto),
musikstycke satt för tre vokaler 1.
instrumentala stämmor.
Tersftes, i Iliaden en ful,
illasinnad man, som med skarp tunga
gisslade konungar, ädlingar och
hjältar och sökte uppvigla folket
mot dessa.
Tersme’den, 1751 adlad ätt. 1.
Karl T., f. 1715, d. 1797,
sjö-militär. T. stödde ss. högste
flottbefälhavare i Sthlm Gustav III:s
statskupp 1772 och blev s. å.
varvsamiral och 1774 viceamiral.
Hans Memoarer utgåvos 1912—19
(6 bd). — 2. Vilhelm
Fredrik T., f. 1802, d. 1879, frih.,
politiker, bruksman, ordf, för
Jernkontorets fullmäktige 1835.
T. gjorde sig på riddarhuset
bemärkt som liberal och
medverkade vid genomförandet av ett
flertal reformer. Led. av F. K. 1867
—74. — 3. Nils T., f. 1795, d.
1867, den föreg:s kusin, politiker,
diplomat, förfäktade på
riddarhuset ultrakonservativa åsikter
och intog på de sista
ståndsriksdagarna en ledande ställning
inom det konservativa lägret. —
4. A n n - M a r g r e t T., den
föreg: s dotter, se H o 1 m g r e n 3.
Tersteegen [-ste’gen],
Gerhard, f. 1697, d. 1769. tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
