Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termoelektricitet - Termoelement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
967
Termoelement—Termometer
968
fall. — Om T:s användningar se
Pyrometri och
Termostapel.
Te’rmoelement,
termoelekt-riskt element, se
Termoelektricitet sp. 965.
Termofo’r (av grek. te’rme,
värme, och foro’s, bärare), kropp,
med vilken en viss värmemängd
kan tillföras ett system. T. är
vanl. konstruerad som en stor
kvicksilvertermometer. T.
uppvärmes och bringas i beröring med
systemet, tills T:s temperatur
sjunkit ett visst antal grader,
varefter T. åter avlägsnas.
Te’rmogalvanometer (av grek.
te’rme, värme), apparat för
mätning av svaga växelströmmar,
konstruerad som
radiomikrometern med den skillnaden, att
termoelementet uppvärmes av en
tätt intill elementet placerad fin
motståndstråd, genom vilken
växelströmmen sändes.
Termogra’f (av grek. te’rme,
värme, och gra’fein, skriva),
s j älvr egistrerande termometer,
vanl. metalltermometer.
Te’rmointegra’tor (av grek.
te’rme, värme, och lat. i’nteger,
hel), instrument för beräkning av
medeltemperaturen under viss tid.
T. utgöres vanl. av ett pendelur,
vars pendelstång är tillverkad av
en metall med stor
utvidgnings-koefficient. Vid hög temperatur
drar sig uret efter, vid låg före.
Av denna förändring beräknas
den sökta medeltemperaturen.
Termokaute’r (av grek. te’rme,
värme), se Kauterisation.
Termokemi’ (av grek. te’rme,
värme), den del av kemin, som
behandlar värmefenomen vid
kemiska reaktioner. De första
kemister, som mera ingående
sysselsatte sig med T., voro J.
Thomson och Berthelot (se dessa ord).
Alla kemiska reaktioner förlöpa
under utveckling 1. absorption av
värme. Föreningar, som bildats
under värmeutveckling, kallas
e x o t e’r m i s k a (motsatsen
en-d o t e’r m i s k a). De senare äro
i allm. explosiva. Exotermiska
föreningar sönderdelas lätt vid
högre temperatur i sina
beståndsdelar, vilket benämnes termisk
dissociation (jfr D i s s o c i
a-tion). Det värme, som upptages
1. frigöres vid en kemisk reaktion,
kallas reaktionsvärme;
gäller det bildandet av en kemisk
förening, talar man om
bild-ningsvärme. Reaktionsvär-met beräknas per grammolekyl
och anges i kalorier. Om Hess’ lag
för reaktionsvärmet se Hes s.
Te’rmokraft, se
Termo-elektricitet.
Te’rmolabil (av grek. te’rme,
värme), förstörbar vid
upphettning i lösning. En del ämnen, ss.
enzymer, immunkroppar m. fl.,
äro T. inom temperaturområdet
c:a 50°—70°.
Te’rmoluminiscens (av grek.
te’rme, värme), av relativt
obetydlig temperaturökning förorsakad
luminiscens; beror enl. v. Lenard
pä fosforescens, påskyndad genom
uppvärmningen.
Te’rmomagnetiska fenomen
(av grek. te’rme, värme),
fenomen, som uppstå vid inverkan av
ett magnetfält på en kropp,
genom vilken en värmeström flyter.
T. äro: ändring av
värmeledningsförmågan, Peltiereffekt mellan
magnetiserat och omagnetiserat
material samt (om magnetfältet
ej är parallellt med
värmeströmmen) uppträdande av ett
temperatur- och ett elektriskt fält,
bägge vinkelräta mot såväl
magnetfält som värmeström.
Termome’ter (av grek. te’rme,
värme, och metrei’n, mäta),
apparat för mätning av en kropps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
