Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Temudjin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
T emud jin—Tenebrionidae
930
grunden. Man skiljer då på
hu-vudsakl. tre T.: 1) närvarande,
2) förfluten och 3) tillkommande
tid, mot vilka svara följande
tem-pusnamn: 1) p r e’ s e n s (t. ex.
säger), 2) p e’ r f e k t u m (har
sagt), p r e t e’ r i t u m (sade;
termen imperfektum är ss.
beteckning för T. olämplig, jfr
ovan) och p 1 u’ s k v a m p e r
-f ek tum (hade sagt) samt 3)
f u t u’r u m (kommer att säga,
ty. wird sägen-, oftast uttryckt
genom presensform, varemot skall
säga har bibetydelse av modus,
se d. o. Språkv.). Skillnaden
mellan perfektum och preteritum är
i nutida svenska väsentl. den, att
det förra innebär en mer 1. mindre
klar relation till den talandes tid,
medan det senare flyttar det hela
till förfluten tid; jfr det har jag
sagt dig många gånger
(underförstått: ”så det bör du nu veta”)
— det sade jag dig i går. Inom
futurum urskiljer man f u t u
-rum s i’ m p 1 e x (”enkelt”),
som endast uttrycker framtid, och
futurum e x a’ c t u m
(”fullbordat”), som betecknar
fullbordad handling i tillkommande tid
(ty. er wird ge sagt haben, han
kommer att hava sagt). -—• Om
man utgår från en annan tid än
den talandes egen, t. ex. från
förfluten, kan presens beteckna
samtidighet med denna tid (han gick
drömmande genom livet, med
presens particip). Presensform
uttrycker också, att handlingen ej
förlagts till bestämd tid (räven
är ett rovdjur). I svenskan och
många andra språk uttryckas
vissa T. genom ”omskrivning”
med hjälpverb (jfr ovan) ; dessa
kallas sammansatta T. i
motsats till de e n k 1 a. De senare
visa skilda typer: band, hörde
o. s. v. (se Ver b). ■—-T. i ovan
definierade bet. förekomma hu-
30. — Le x. XI. Tr. 3. 12. 27.
vudsakl. inom indikativen (se
Modus). De former inom
kon-junktiven, som i grammatiken
kallas presens (t. ex. leve han!),
preteritum (t. ex. om jag vore
frisk) etc., beteckna icke T. utan
(liksom k o n d i t i o n a 1 i s, se
d. o.) olika modala betydelser.
Temudjfn, se D j i n g i s
k h a n.
ten., se T e n u t o.
Tena’kel (av lat. tene’re,
hålla), träribba, försedd med
klyka, s. k. divisor, och slutande
i en järnspets. Användes som
manuskripthållare vid sättning.
Tenasseri’m, bergigt
kustlandskap i Bortre Indien, sträckande
sig s. om Salween ned på
Malac-ka, inom Burma. Stor risodling.
Te’nda, C o 1 di T., pass i s.v.
Piemonte, n. Italien, 1,873 m. ö.
h., skiljande Havs-Alperna från
Liguriska Alperna. 8 km. lång
järnvägstunnel under T.
Tendaguru, en av de
förnämsta fyndorterna för
dinosau-rier, belägen i s.ö.
Tanganyika-territoriet.
Tende’ns (fr. tendance, av lat.
te’ndere, spänna, sträva), strävan,
riktning (mot); benägenhet,
böjelse (för); syfte, syftning,
avsikt ; spec. i litterärt arbete
(tendensdrama, - roman
etc.) avsiktligt inskärpande av
vissa idéer (religiösa, politiska
etc.). —■ Tendentiö’s, med
utpräglat syfte. — T e n d e’ r a,
ha benägenhet för; syfta (till).
Te’nder (eng. tender, förk. av
attender, ledsagare), se
Lokomotiv.
Tende’ra, se Tendens.
Tenebrio’nidae, en fam.
Skal-baggar med pärlbandslika
antenner och antennroten täckt av
en utskjutande flik av huvudet.
Dödsbudet, Blaps mortisa’ga,
är svart, saknar flygvingar, lever
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
