Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Temperaturgradient ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Temperaturgradient—Temple
926
i flera än 12 delar (t. ex. 53)
torde sakna praktisk betydelse.
Temperaturgradie’nt (av lat.
gra’di, gå). Fys. Vektor i
temperaturfält, som är riktad
vinkelrätt mot de isoterma ytorna och
riktad mot punkter med högre
temperatur. T:s absoluta belopp
är lika med temperaturstegringen
per cm. — Meteor. Med
horisont e’ 11 T. förstås den riktning,
i vilken lufttemperaturen i en
trakt snabbast stiger 1. faller i ett
givet ögonblick. Med v e r t i k a’l
T. förstås måttet på
lufttemperaturens avtagande uppåt (jfr
Temperatur inversion)
på en viss punkt.
Temperaturinversion, omvänd
lagring av luftskikt med olika
temperatur, så att den
varmare luften kommer att ligga
över den kallare. Normalt
förekommer T. över vidsträckta
snöfält, där den undre luften avkylts
genom beröring med snöytan,
ävensom inom tjocka molnlager,
vilkas översta skikt uppvärmts
genom solstrålningen. Luften
strax ovan molntäcket är då
varmare än strax under detsamma.
Temperaturkoefficient för en
fysisk storhet är storhetens
ökning för en temperaturökning av
1° (eg. dess derivata med
avseende på temperaturen), ofta
dividerad med storhetens värde för
en viss normaltemperatur 1. för
det angivna intervallets mitt.
Temperatursinne, sinne för
uppfattande av köld 1. värme (se
Sinnesfysiologi).
Temperaturstrålning,
detsamma som värmestrålning.
Tempere’ra (lat. temperafre),
mildra, dämpa; ge lämplig
värmegrad. — Tempere’rad, lagom
avpassad; måttligt varm. Se även
Temperatur. Mus.
Tempe ring (av lat. te’mpus,
tid), inställning av en
artilleriprojektils tidrör (se Rör), för
att projektilen skall krevera (se
Krevad) i luften på visst
avstånd från pjäsen och i visst läge
i förhållande till ett mål.
Te’mperkol, se Stål sp. 178
och Tackjärn.
Tempe’sta, A n t o n i o, f. 1555,
d. 1630, italiensk etsare, utförde
en mängd skickligt studerade
bilder av djur, framför allt hästar,
och stridsscener. Hans teknik med
dess blandning av etsning och
gravstickelarbete påverkade
Cal-lot, och hans häststudier
utnyttjades av 1600-t:s bataljmålare.
Te’mpi, se Tempo.
Templarorden, förk. T. O., eng.
Templars of temperance, ett
nyk-terhetssällskap, som bildades 1883
i New York efter en schism
mellan stiftaren och
Goodtemplaror-den. T., vars organisation i det
hela anslöt sig till den senares,
fick sin största spridning i
Sverige. Där sammanslogs den 1922
med Nationalgoodtemplarorden
till National Templarorden.
Temple. 1. L e T. [lo tarjpl],
tempelherrarnas forna ordenshus
i Paris på h. Seinestranden. Efter
tempelherreprocessen tillföll det
johanniterna. Den på 1200-t.
uppförda tornliknande
huvudbyggnaden, ”Tempeltornet”, blev under
den stora revolutionen
statsfäng-else (bl. a. för Ludvig XVI och
hans familj 1792—93). T. revs
under Napoleon III. Namnet
fortlever i Quartier du Temple (se
Paris sp. 1652). — 2. T h e T.
[dho temmpl] i London, ett
komplex av byggnader mellan Fleet
Street och Victoria Embankment,
urspr. tempelherrarnas ordenshus.
1346 upplåtet åt
rättsundervis-ningen, är T. numera säte för två
av Londons fyra s. k. I n n s of
C our t, d. v. s.
sammanslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
