- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XI. Stone-Tång /
843-844

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater - Teaterdekorationer - Teatinorden - Tebain - Teban - Tebe - 1. stad i Egypten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

843

Teaterdekorationer—Tebe

844

ramper samt kulissramper,
placerade å baksidan av varje kuliss
och därigenom belysande den
bakomstående. Med införandet av
rundhorisont (se d. o.) och
elektriska strålkastare skapades ett
helt nytt belysningssystem,
möjliggörande de rikaste variationer
i fråga om ljusets fördelning och
färg samt dess utnyttjande till
plastisk modellering och
atmosfä-risk verkan. Denna nya scenteknik
har använts dels i naturalistisk,
dels i stiliserande riktning.
Jämsides med densamma har näml, gått
en strävan efter konstnärlig
förnyelse av scenbilden.
Föregångsmän äro härvidlag engelsmannen
Gordon Craig och italienaren
Appia, vilka gentemot
naturalismens verklighetsillusion främst
betonat den konstnärliga
bildverkan och den
stämningsska-pande förmågan hos
dekorationen. I nära anslutning till
de inom bildkonsten rådande
riktningarna ha dessa strävanden
förverkligats av en rad
konstnärer, som helt 1. delvis ägnat sig åt
T. (i Sverige främst Isaac
Grüne-wald och John Jon-And). Detta
nyskapande har skett i intimt
samband med regin, som alltmer
kommit att bli den konstnärliga
utgångspunkten inom T. Detta

gäller särskilt den moderna tyska
och ryska T., som med
teaterledare som Reinhardt, Meierhold
och Tairov härvid gått i spetsen.
Stiliseringen har även satt sin
prägel på skådespelarkonsten,
varvid typkaraktäristiken ofta
drivits ut i det groteska och
fantastiska. Vid sidan av denna
stilisering, som mest konsekvent
genomförts av ryssarna, göra sig
emellertid även andra riktningar
gällande inom den moderna T.
Den klassiska teatertraditionen
har alltjämt en fast borg i
Théåtre-Frangais, och den
psykologiskt betonade realismen sätter
sin prägel på en mycket betydande
del även av modern
skådespelarkonst.

Teaterdekorationer bestå i
regel av på väv målade fonder,
kulisser och suffiter (soffiter),
vilka bilda scenens resp,
bakgrund, sidor och tak. I den
moderna teatern ersättes dessa
de-korationsformer ofta av
rundhorisont (se d. o.) och plastiskt
uppbyggda dekorationer. Om T:s
historiska utveckling se T e a t e r.

Teati’norden (av Theate, se
nedan), en av kardinal
Cajeta-nus (se d. o. 1) och biskopen av
Theate, Caraffa (se Paul 2 sp.
52), 1524 stiftad, strängt
asketisk, italiensk prästorden. T.
strävade efter att uppväcka det
religiösa livet samt höja
prästeståndets moraliska nivå. T.
bekämpade vid. kätteriet och verkade
genom predikan, sjuk- och
fattigvård. Den överflyglades snart av
jesuitorden och äger nu blott c:a
100 medl.

Tebai’n, se Opium sp. 1337.

Teba’n, invånare i det
grekiska Tebe.

Te’be. 1. Grekernas benämning
(grek. Tdbai, egypt. Weset 1. Nut
Amon, ”Amons stad”) på en av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/11/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free