Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabulater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Tackjärnshlandare—Tacoma
736
tackjärn 1. vanligt T. håller
över 2 % kol (vanl. 2,75—4,5 %
kol, högst 5 % kisel, 5 %
mangan, 3 % fosfor och några
tiondels % svavel). I det smälta
T. är cementiten (se Järn) en
tämligen beständig förening, men
vid T: s stelnande sönderdelas den
delvis (vanligt gjutjärn håller
även 0,40—0,50 % kemiskt
bundet kol), varvid kolet utfälles i
form av g r a f i’ t i tunna fjäll,
i synnerhet om T. stelnar
långsamt 1. vissa ämnen, t. ex. kisel
(1. aluminium), äro närvarande
i tillräcklig mängd. På så sätt
erhålles grått T., vilket har
användning som gjutjärn (se
d. o.). Om stelningen sker
hastigt, t. ex. i järnkokill, 1. om
halten av mangan (krom, svavel)
är tillräckligt hög, sönderdelas
ej cementiten, och vitt T.
erhålles. Äro mangan- och
kolhalterna stora, ge cementittavlorna
åt T. ett grovbladigt, speglande
brott (spegelj ärn). Även T. med
både vit och grå brottyta kan
erhållas. Det vita T. krymper vid
stelningen mer än det gråa och
stelnar därför i kokillerna med
skarpa kanter. Det kan till följd
av sin hårdhet och sprödhet ej
bearbetas med verktyg.
Färdig-gjutna föremål kunna dock
underkastas aducering (se d. o.),
varvid cementiten delvis
sönderdelas i järn och sotliknande
t e’ m p e r k o 1, som till stor del
oxideras av aduceringspulvret, så
att åtminstone ytpartierna bli
mjuka. Såväl grått som vitt T.
har sin största betydelse för
framställning av stål genom
färskning. — 2. L e g e’ r a t T. 1.
spéci a’Itackjärn
innehåller utom ovannämnda ämnen även
andra, som medföra utpräglade
egenskaper i en 1. annan riktning.
Ät gjutjärn, som skall motstå
stark slitning, ges ofta en halt av
1—2 % mangan. Krom 1. vanadin
tillsättas stundom för att öka
hållfasthet och hårdhet. Även
andra legeringsämnen användas.
— I nära samband med det
lege-rade T. stå ferrolegeringarna (se
Järn).
Tackjärnshlandare, m i’x e r,
stor, med eldfast infodring
försedd plåtbehållare för uppsamling
och blandning av smält tackjärn,
som tappas från flera masugnar.
T. användas i stora stålverk för
att regelbundet mata
stålugnarna med tackjärn av konstant
sammansättning. Av T. finnas en
äldre, mindre, päronformad typ,
som vickas om en axel, vinkelrät
mot dess längdriktning, samt en
cylindrisk typ, upplagd på rullar
och vridbar om sin axel. Moderna
T. rymma vanl. 800—2,000 ton.
T. förses ofta med gas- 1.
oljeeldning, men tackjärnet kan även
utan eldning hålla sig smält flera
dagar. Genom bildning av
man-gansulfid, som uppflyter till
slaggen, kan i T. ända till 80 % av
ursprungliga svavelhalten
avlägsnas.
Tackling (jfr Tackel),
t a c k 1 a g e [-la’sj], se Rigg.
Tackoffer, se Slaktoffer.
Tacks [tækks] (eng., plur. av
tack, nubb), se S k o d o n sp. 804.
Tacna [ta’k-]. 1. Chiles
nordligaste provins. Bergsbruk. 24,760
kvkm. 42,000 inv. — T.
(Tacna-Aricaområdena) har länge varit
omtvistat mellan Chile (se d. o.
sp. 1245) och Peru (se d. o. sp.
172). 1927 framlade För. Stat, ett
förslag om dess avträdelse till
Bolivia, vilket dock tillbakavisats
av såväl Chile som Peru. —
2. Huvudstad i T. 1, 65 km. från
hamnstaden Arica. 15,000 inv.
Tacoma [tokåo’mo], stad i
Washington, n.v. För. Stat., vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
