Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sönderdelningstemperatur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Sör-Tröndelag—Sövning
728
Sör-Tröndelag [trö’nne-],
fyl-ke i mell. Norge, före 1919 kallat
Söndre Trondhjems amt. S:s
huvuddel utgöres av de bördiga,
småkuperade jordbruksområdena
kring yttre Trondhjemsfjorden;
söderut genomdrages S. av stora
dalgångar. Jordbruk, skogsbruk,
fiske, bergsbruk. 18,740 kvkm.
170,000 inv. Stad Trondhjem.
Sör-V aranger, se S y d va-
ra n g e r.
Söråker, se Sunds a. b.
Sösdala, municipalsamliälle i
N. Mellby skn, Kristianst. 1.,
vid statsbanelinjen Hässleholm—
Malmö. Industri. 845 inv.
Sötblomster, se M a t r i c a
-r i a.
^ötebrödsdagar, eg. detsamma
som det osyrade brödets högtid
(se Påsk sp. 754) ; genom
missförstånd har uttrycket kommit
att i bildlig bet. användas ss.
beteckning för ljuv, behaglig
tillvaro.
Sötmandel, se P r u n u s sp.
659.
Sötpotatis, se Ipomoea.
Sötvattensbildningar,
berg-och jordarter, som avlagrats i
sött vatten, till skillnad från
havs- 1. marina avlagringar.
Sötvattensfauna. S. indelas i
samma djurgeografiska regioner
som landfaunan (se
Djurgeografi). Jämförd med
havsfau-nan är S. fattig, trol. beroende
på olikheter i vattnets
sammansättning. I sötvatten leva ett
fåtal kavitetsdjur, vissa maskar,
ss. virvelmaskar, flertalet
hjuldjur, många oligochaeter,
blod-iglar m. fl., en del kräftdjur,
många insektlarver, snäckor,
musslor, fiskar och groddjur
m. fl. För holarktiska regionen
äro karp-, abborr-, lax- och
störfiskar m. fl., för etiopiska
regionen t. ex. nilgäddan, för neogea
spec. malfiskar karaktäristiska.
Sötväppling, honungsklö
-v e r, m e 1 o’ t, Melilo’tus
offici-naTis jämte andra arter av
samma släkte, ärtväxter (fam.
Legu-mino’sae) med trefingrade blad
och små, gula 1. vita blommor i
långa klasar. Hela växten doftar
av kumarin, spec. starkt efter
torkning. S. förekomma mest på
odlade ställen i s. och mell.
Sverige och blomma på hög- och
eftersommaren. Inblandning av
S. i foder är olämplig, emedan
kreaturen ej gärna förtära S.
Söul, S e u 1, huvudstad och
största stad på Korea (se ill. till
d. o.), 40 km. ö. om Chemulpo
(se d. o.), vid skärningen av
flera järnvägar. 300,000 inv.,
därav 80,000 japaner. •— S. blev
Koreas huvudstad 1392.
Sövde, socken i Malmöh. 1.,
jämte Blentarp pastorat i Lunds
stift. 1,370 inv.
Sövdeborg, gods i Sövde skn,
Malmöh. 1. Slottet uppfördes i
huvudsak 1597 och restaurerades
1840—44 av C. G. Brunius. Det
på konstföremål rika lösöret är
fideikommiss inom ätten Piper,
som innehaft S. sedan 1788.
Sövestad, socken i Malmöh. L,
jämte Bromma, Bjäresjö och
He-deskoga pastorat i Lunds stift.
1,035 inv.
Sövning, liktydigt med allmän
narkos (se Narkos sp. 611).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
