Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Sverige (Historia — 1876)
514
ning till Ryssland (”1812 års
politik”), deltog i kampen mot
Napoleon I och genomförde
förening mellan S. och Norge 1814
(se Svensk-norska
unionen). Alltsedan 1814 har S.
haft fred. Karl Johan bevarade
det goda förhållandet till
Ryssland. Redan 1815 framträdde
inom riksdagen en opposition, som
småningom blev allt starkare och
från 1830 fick sin prägel av
tidens liberala strävanden (se
Karl sp. 586). Den åsyftade
icke blott det konstitutionella
styrelsesättets hävdande utan det
gamla ståndssamhällets och det
merkantilistiska systemets
avlägsnande, friare
näringslagstift-ning och moderna lagreformer.
Den fortlevde, trots försök att
tysta den genom
indragningsmak-ten (se d. o.), och nådde sin
kulmen 1840. Men på grund av en
allmänt avvisande hållning från
regeringens sida inskränktes dess
resultat huvudsaki. till
departe-mentalstyrelsens införande (se
Statsråd sp. 1475), en reform,
som bragte förvaltningen mera
under riksdagens kontroll, samt
1842 års folkskolestadga (se
Folkskola sp. 285). Sedan
den ekonomiska kris, som följde
efter de stora krigen, övervunnits,
inträdde ekonomisk
uppblomst-ring. 1827 års förordning om laga
skifte möjliggjorde en rikare
utveckling inom jordbruket.
Kommunikationerna förbättrades
särskilt genom byggandet av
ångbåtar (från 1818) och av Göta
kanal (färdig 1832). I litterärt
hänseende var tiden en guldålder,
präglad av romantikens och
Götiska förbundets strävanden. —
Under Oskar I (1844—59) och
Karl XV (1859—72) kom
liberalismen till genombrott, och nu
genomfördes de flesta av dess
reformkrav under ledning av
statsråden O. Fåhræus, J. A.
Gri-penstedt, L. De Geer, L.
Man-derström m. fl. Den ekonomiska
liberalismen triumferade genom
skråväsendets avskaffande (1846),
lanthandelns frigivande (s. å.)
och frihandelns genomförande
(1853, 1856, 1865). Inom
lagstiftningen tillkommo lagen om lika
arvsrätt för kvinnor (1845), en
ny strafflag (1864),
religionsfrihetslagarna (1858, 1860, 1873)
och de nya kommunallagarna
(1862). Kronan på verket var
representationsreformen (1866)
(se Riksdag sp. 1157). En
kraftig hävstång till ekonomiskt
uppsving var byggandet av
järnvägar, varom beslut fattades
1853 och f. å. enl. principen, att
”stambanorna” skulle byggas av
staten, som för ändamålet
började en sedan alltjämt
fortskridande skuldsättning. Av stor
betydelse voro den under denna tid
framträdande nykterhetsrörelsen
(se d. o.) under P. Wieselgrens
ledning, vilken resulterade bl. a.
i husbehovsbränningens
avskaffande, samt strävandet för
kvinnans förbättrade ställning, som
i Fredrika Bremer hade sin
främsta förkämpe. I yttre
hänseende var skandinavismen (se d.
o.) tidens mest karaktäristiska
företeelse. Ang. förhållandet till
Ryssland se Krimkriget och
Novembertraktaten. —
Tiden 18 6 6—1 9 1 4 fick
i första hand sin prägel av
det nya riksdagsskicket. Genom
riksdagens allsidigare
sammansättning och genom att den
sammanträdde årligen fick den
möjlighet att kraftigare än förut
göra sitt inflytande gällande.
Parlamentarismen vann alltmer
insteg. 1876 infördes
statsministerämbetet, vilket gav en enhetligare
17. - L e x. XI. Tr. 9. 11. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
