Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Svensk konst
382
särskilt gällande i
stadsarkitekturen (Petersenska huset o. a.
bor-garpalats i Sthlm) men kommer
även till synes i lantslotten (t. ex.
Vibyholm). Perioden uppvisar
emellertid också en rad
monument, som fortsätta traditionen
från den äldre Vasatiden och som
verka genom den harmoniska
avvägningen av byggnadsmassorna
och genom en viss återhållsamhet
betr, de dekorativa elementen;
hit höra t. ex. Caspar van
Pantens kansliflygel å Stockholms
gamla slott och lantslott som
Ekenäs och Tidö (se dessa ord).
Under detta skede kommer
kyrkobyggandet åter i gång; de
kyrkor, som nu uppföras,
ansluta sig i fråga om planen till
sengotiska anläggningar men bära
i dekorativt avseende helt den nya
tidens dräkt (Jakobs kyrka och
Tyska kyrkan i Sthlm, Jäders
kyrka, se resp. ord).
Den«storartade byggnadsverksamhet, som
under denna och föregående period,
liksom tidigare under medeltiden,
utvecklats i Skåne (se d. o. sp.
935 ff.), avstannar däremot i
stort sett med den svenska
erövringen. — 1600-t:s förra hälft
är stenhuggarnas och
träsnidar-nas glanstid i nyare svensk
konsthistoria. Byggnadsverken kräva
i största utsträckning livande
detaljer, och kyrkointeriörerna
fyllas med altaren, predikstolar,
gravmonument och epitafier.
Utvecklingen går från en
klassicistisk granntyckthet
(representerad t. ex. av A r i s C 1 a e s z o n)
till en rent germansk, fantastisk
stil (företrädd bl. a. av
Heinrich Wilhelm). — Måleriet
håller sig på en ganska låg nivå,
ända till dess drottning Kristina
inkallar europeiskt berömda
porträttmålare som David Beck
och Sébastien Bourdon
Stockholms slott. Detalj av västfasaden.
samt miniatyristen Pierre
Signa c. — Klassicism och
barock. Den karolinska tiden
är ett av de livaktigaste skedena i
S:s historia. Sverige var nu en
stormakt, hovet och adeln krävde
en glansfull yttre ram, och från
att konstnärligt ha varit nära
nog en tysk provins kommer
Sverige nu i starkt beroende
av de stora sydländska
konstströmningarna, klassicismen och
barocken. Byggnadskonsten
återtager sin ledareplats och
behärskar nu skulpturen och
måleriet målmedvetnare än förut.
Den utomordentligt livliga
byggnadsverksamheten berör de stora
jordagodsen likaväl som städerna,
och jämte profana hus uppföras
ett stort antal kyrkor. Under
periodens förra del gör sig ett
utpräglat holländskt inslag
gällande, skarpast markerat med det
av Jost Vingboons och
Jean De la Vallée uppförda
Riddarhuset (se d. o.) och f. ö.
märkbart i åtskilliga av den
se-nares stadspalats och lantslott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
