Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Superoxider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Superoxider—Supplinburg
266
Superoxi’der, h y p e r o x i’
-der, oxider, innehållande mer
syre än en vanlig oxid. S. avge
lätt syre och äro därför kraftiga
oxidationsmedel.
Superpositio’n (av lat.
super-po’nere, lägga över),
sammansättning, lineär funktion av flera
olika lösningar till en
differentialekvation, vilken även satisfierar
ekvationen. S. användes spec. inom
läran om svängningsrörelser, inom
vilken superpositionsprincipen
medför, att en svängning, där
elongationen i varje ögonblick är
summan av elongationerna för två
möjliga svängningar, likaledes är
möjlig. Principen är giltig, om
differentialekvationen för
svängningen är lineär. — Verb:
su-p e r p o n e’ r a.
Supinatio’n (av lat. supi’nus,
uppåtvänd), se
Extremiteter sp. 1333.
Supfnum (lat., eg. det
till-bakaböjda, det som härletts från
verbet och liksom åter förenats
därmed), i vissa språk, särskilt
latinet och de flesta germanska
språk, en särskild, nominal form
av verbet. I latinet är S. eg.
ackusativ 1. ablativ av ett
verbalsubstantiv på -us, nyttjad som
böjningsform av infinitiven för
att uttrycka dels avsikt, dels i
vissa fall det avseende, vari något
gäller (mira’bile di’ctu, underbart
att säga). I germanska språk
nyttjas S. för att bilda
sammansatta tempora för förfluten tid;
det kan dock även stå utan
hjälpverb : han sade, att han varit
sjuk. S. är här eg. neutr. sing.
av preteritum particip, som
stelnat ss. oböjlig form: jag har
fångat den, resp, dem i st. f.
ur-sprungligare jag har den fångad,
resp, dem fångade. Samma
utveckling har delvis skett i
romanska språk, fastän termen S.
där ej nyttjas (fr. j’ai écrit la
lettre, jag har skrivit brevet, men
med verkligt particip: la lettre
que j’ai écrite, brevet som jag har
skrivit). Formen blev i svensk
grammatik, och eg. blott där,
kallad S., därför att den förr
betraktades som närmast
slutande sig till infinitiven; man
skilde ju, dock ej från början, i
stavning mellan t. ex. S. fångat
och perf. particip fångadt. Hos
starka verb har dock en verklig,
ehuru ej ursprunglig skillnad
utbildat sig: kommit gentemot
kommet.
v. Suppé [so-], Franz, f.
1819, d. 1895, österrikisk
tonsättare. S. tonsatte med anslutning
till Offenbachs stil c:a 200
operetter, tillika färgade av ett äkta
Wiengemyt, bl. a. de även i Sthlm
uppförda Den sköna Galathea
(1865), Lätta kavalleriet (1866),
Fatinitza (1876) samt främst
Boccaccio (1878).
Supplea’nt, Su pp 1 eme’ n t,
se Supplera.
Supplementvinkel till en
given vinkel är den vinkel, som
tills, med den givna blir 180°.
Supple’ra (lat. supplFre), fylla
i, tillägga, göra fullständig,
ersätta. — Suppl e a’n t,
ersättare, ställföreträdare, person,
utbedd att ersätta en annan vid
förhinder för denne. — S u p p 1 e
-m e’ n t, fyllnad, tillägg. ■—
S u p p 1 e m e n t ä’ r, fyllnads-.
Supplice’ra (lat. supplica’re),
bönfalla, inlämna en böneskrift.
— S u p p 1 i’ k, böneskrift,
ödmjuk anhållan. — S u p p 1 i
-k a’ n t, person, som ödmjukt
anhåller om något.
Supplinburg [so’pplinbor3],
borg i Braunschweig, ö. om
staden Braunschweig. S. var
grevarnas av S. stamgods (jfr Lothar).
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
