Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strofantin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Struer—Struktur
116
Fr. v. Massformig struktur (granit),
porfyrstruktur och mandelstensstruktur.
dansk tjänst, 1769 livläkare hos
Kristian VII. Samtidigt som han
inlät sig på en kärleksförbindelse
med drottning Karolina Matilda
(se d. o.), blev han konungens
allenarådande gunstling. Han
avskaffade censur och tortyr,
genomförde förvaltningsförenkling-ar, anlade välfärdsinrättningar
och tog initiativ till en
bondereform. Hans brådstörtade
reformnit i den upplysta despotismens
anda liksom hans förakt för
Danmarks språk och traditioner
väckte djup ovilja. Jan. 1772
störtades S. (se Danmark sp.
60) och avrättades.
Stru’er, stad (sedan 1917) i
Ringköbing amt, Danmark, vid
Limfjorden, v. Jylland. 5,000 inv.
Struggle for life [stroggl får
lajf], eng., kampen för tillvaron.
Se Utvecklingslära.
Struktu’r (lat. structu’ra),
byggnad, sammansättning, inre
beskaffenhet. — Fys. 1. Det sätt,
på vilket atomer 1. molekyler i
ett ämne äro ordnade. Om S. hos
kristaller se d. o. sp. 1343 ff. Jfr
Isomeri. — 2. S.,
finstruktur, säges en spektrallinje ha,
då den i verkligheten består av
flera mycket nära varandra
belägna linjer. — Geol.
Sammanfattningen av sådana egenskaper
hos en bergart, som betingas av
beståndsdelarnas
sammanfog-ningssätt, form, storlek och
an
ordning. Jfr Textur. Med
avseende på sammanfogningssättet
är S. 1) k r i s t a 11 i’n i s k, när
bergarten (t. ex. granit) består
av kristalliniska korn, som
beröra varandra direkt och icke
sammanhållas av något
bindemedel, 2) g 1 a s i g, då bergarten
(t. ex. lava) består av en glasig
silikatsmälta med 1. utan
inströdda kristaller, samt 3)
k 1 a’ s t i s k, då beståndsdelarna
— sönderdelningsprodukter av
äldre bergarter — äro skilda åt
av små mellanrum, som äro fyllda
av ett senare tillkommet ämne,
vilket hopkittar kornen (jfr
Sandsten). Efter
beståndsdelarnas form är S. k o r n i g,
fjälli g, stänglig och t r å
-dig, efter storleken grov,
medelgrov, småkornig,
finkornig 1. tät, i
sistnämnda fall med för blotta ögat
osynliga korn. Porfy’rstruktur,
vanlig hos vulkaniska bergarter,
kännetecknas av större
mineralkorn (strökorn) i en tät 1.
kornig mellanmassa
(grundmassa); motsvarande S. hos
gnejser kallas
ögonstruktur. Jämnkornig är S., om
alla kornen äro ung. lika stora.
Efter beståndsdelarnas anordning
skiljer man bl. a. mellan 1)
massformig 1.
riktningslös S., där
beståndsdelarna ligga i en fullkomligt regel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
