Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strejk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Strejk
94
tens motsvarande åtgärd är
lockout (se d. o.). Termen S.
uppträder i England på 1830-t., i
Tyskland på 1860-t. och ung.
samtidigt i Sverige. — Det
ojämförligt största antalet S. har
förorsakats av tvister rör.
lönerna. Under högkonjunkturer ha
arbetsinställelserna i regel varit
framgångsrika för arbetarna,
medan de under lågkonjunktur
lämnat för dem mindre
tillfredsställande resultat. — Förutom den
vanliga S. förekomma följande
former av S.: 1)
Sympatistrejken, utgörande av en 1.
flera arbetargrupper företagen
påtryckning mot deras
arbetsgivare för att bistå andra
arbetargrupper. Sympatistrejken, som
har sin motsvarighet i
sympatilockouten, är
uttryckligen erkänd i flertalet svenska
kollektivavtal, dock under
förutsättning, att den påbjudes av
vederbörande huvudorganisationer.
— 2) Storstrejk, allmän
ar-betsnedläggelse i mera
tillspetsade situationer. Den svenska
storstrejken 4 aug.—4 sept. 1909
hade karaktären av sympatistrejk,
liksom också den storstrejk, som
de engelska arbetarna företogo
1926 till förmån för de
lockou-tade gruvarbetarna.
Förstnämnda S. omfattade omkr. 230,000
arbetare, den engelska omkr.
1,600,000. — Storstrejk har även
använts ss. politiskt
utomparla-mentariskt påtryckningsmedel.
Detta var fallet med
tredagars-strejken i Sverige 1902, som var
ett led i opinionsyttringen för
allmän rösträtt. — 3)
Generalstrejk, allmän
arbetsnedläg-gelse med revolutionär syftning.
Det är framför allt
syndikalis-terna, som ivrat för detta
kampmedel, syftande till en
fullständig social omstörtning.
Kommu
nisterna ha sedermera accepterat
detsamma även som politiskt
kampmedel, och det har inom den
reformistiska
fackföreningsrörelsen antagits som kampmedel mot
krig. — I vissa länder har
lagstiftning tillgripits mot S.
Sålunda föranledde 1926 års
engelska storstrejk en lag, som
bl. a. förbjuder såväl
sympati-strejker som sympatilockouter. I
allm. har lagstiftningen
begränsats till att gälla s. k.
samhälls-f arliga arbetsinställelser och
närmast tagit sikte på statens och
kommunernas arbeten. I Sverige
ha förslag om förbud mot sådana
3 ggr varit uppe i riksdagen men
avslagits. 1927 uppdrog
regeringen åt en kommitté att verkställa
utredning rör. anordning ägnad
att förekomma arbetsinställelser
i tvister, där staten 1. kommun är
part. — Ett led i strävandena att
förebygga arbetsinställelser utgör
medling i a r b e t s t v i s t e r
(se d. o.). — Arbetare 1.
arbetargrupp, som behåller 1. mottager
arbete hos en för S. utsatt
arbetsgivare, brukar benämnas
strejk-bry t a r e. För att giva
effektivitet åt S. bruka
strejk-vakter på uppdrag av
vederbörande arbetarorganisation postera
utanför arbetsplats, där S. pågår.
S. kombineras i regel med
blockad och bojkott (se dessa
ord). — Se vid.
Arbetarrörelsen sp. 585 och
Arbetsinställelse. — Statistik rör.
arbetsinställelser i Sverige. 1903
—25 förekommo 5,973
arbetsinställelser, därav 5,305 S., 269
lockouter och 399
arbetsinställelser av ”blandad karaktär” (en S.,
som föranleder lockout 1.
tvärtom). Antalet berörda arbetare var
1,264,104, därav 734,906
strejkande och 288,911 lockoutade. På
varje S. ha i medeltal kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
