Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Straffarbete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Straffarbete—Straffränta
78
(se d. o.) samt i fråga om
ämbetsbrott därjämte avsättning
och suspension. I strafflagen för
krigsmakten förekomma dessutom
dödsstraff samt ett flertal olika
arreststraff. Jfr Straffteori.
Straffarbete, se
Frihetsstraff.
Straff-förvandling, utbytande
av det regelmässiga straffet för
ett brott mot ett annat, f ö r
-vandlingsstraffet, som
är av annan straff art men till
graden i möjligaste mån
detsamma. S. förekommer enl. svensk
strafflag t. ex. då man vid
brotts-konkurrens (se Konkurrens)
reducerar två 1. flera straff av
skilda arter till samma art för
att vid sammanläggningen av
straffen nå enhet i
bestraffningen, 1. då bötesstraff förvandlas
till fängelsestraff, när den
böt-fällde saknar utmätningsbara
tillgångar.
Strafflagstiftning,
brott-målslagstiftning, kriminallagstiftning, lagstiftningen om brott och straff.
S. i modern mening har i Europa
utvecklat sig först på 1700-t.
Dessförinnan tillmättes vid sidan
av sedvanerätt och mera
sporadiskt förekommande skriven rätt
den mosaiska lagens
strafföre-skrifter och den kanoniska rätten
stor betydelse. Bland de mera
betydande strafflagar, som
sedermera tillkommo, märkas de i
1734 års svenska lag ingående
missgärnings- och straffbalkarna
samt Napoleons berömda
strafflag, C ode pénal 1810, som, om
ock med stora ändringar,
alltjämt är gällande i Frankrike och
legat till grund för ett flertal
länders S. Den gällande svenska
strafflagen är av 16 febr. 1864.
S. är inom flertalet europeiska
länder föremål för genomgripande
nydaning. I Sverige arbetar sedan
1916 en strafflagskommission i
sådant syfte. — En särskild
ställning inom S:s område intaga de
s. k. politiska
förbrytelserna, brott mot staten, dess
författning, dess överhuvud, brott
mot främmande staters
representanter o. s. v. För dessa gälla
ofta särskilda straffbestämmelser,
och i modern S. har man velat
bereda plats för en särskild art
av frihetsstraff, c u s t o’ d i a
h o n e’ s t a (eg. hederligt
fängelse), för brottslingar av sådant
slag. Jfr Utlämning.
Strafford [stræ’ffad],
Thomas Wentworth, earl av
S., f. 1593, d. 1641, engelsk
politiker. I parlamentet urspr.
oppositionell mot Jakob I och
Buck-ingham samt ivrig förkämpe för
Petition of Right, närmade S. sig
sedermera Karl I. Han fick 1629
säte i Pri vy Council och blev 1632
ståthållare på Irland (jfr d. o. sp.
1501). Från 1639 var S. Karl I:s
förnämste politiske rådgivare och
blev ss. sådan föremål för
parlamentets hat. Då ”långa
parlamentet” sammanträtt, blev S. av
underhuset anklagad för
högförräderi och avrättad.
Straff process,
brottmåls-process, krimin
a’Iprocess, se
Processlagstiftning och Rättegång.
Straffregister, ett hos
Fångvårdsstyrelsen enl. lag 17 okt.
1900 fört, för hela riket
gemensamt register med uppgifter ang.
dem, som ådömts straff 1. påföljd,
som erhållit villkorlig straffdom
m. m. Endast efter K. M:ts
tillstånd får annan än domstol 1.
myndighet, som har befattning
med straffrättskipningen, erhålla
utdrag ur S.
Straffränta, se
Uppskovs-ränta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
