Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1641 Stockholm (Befolkning, Administr. o. kyrkl. indeln.) 1642
dustri (Sickla, Saltsjö-Järla);
längre ut får bebyggelsen en
alltmer välordnad, burgen prägel
(Storängen, Salts jö-Duvnäs och
den förnämliga badorten
Saltsjöbaden). I stadens n.v. parti,
Bromma, ha en del modernt
byggda villasamhällen hastigt
uppvuxit, ss. Äppelviken,
Smedslätten och Ålsten. Vid
Västerås-banan, varifrån längre norrut
Spånga—Lövst a järnväg leder till
Hässelby villastads köping (stora
trädgårdsanläggningar), ligga å
ömse sidor om industristaden
Sundbyberg flera
municipalsam-hällen, till betydande del med
arbetarbefolkning (Nya Huvudst a,
Lilla Alby, Duvbo, Bromsten och
Solhem). Starkt proletär prägel
har Hagalund vid Norra
stambanan n.v. om S :s norra
begravningsplats, medan det v. därom
liggande Råsunda med Svensk
filmindustris anläggningar
(”Filmstaden”) har en mera burgen,
stads-liknande bebyggelse. Längre
norrut bortom Järvafältet och
Ulriksdals slott märkas vid Norra
stambanan Helenelunds, Turebergs,
Edsby, Norrvikens och Rotebro
villasamhällen. De talrika
orterna kring Stockholm—Roslagens
järnvägar (Stocksunds köping,
Mörby med Sthlms 1: s
centrallasarett, Djursholms stad, Enebyberg,
Viggbyholm m. fl.) äro
genomgående synnerligen välbyggda
villasamhällen, likaså den i n.ö.
på Lidingön utbredda staden
Lidingö. — Inloppet till S. kantas
på sydsidan av det monumentala
Dan viks hem (se d. o.) och de
betydande industrianläggningarna
kvarnen Tre Kronor, Finnboda
varv och Saltsjökvarn. I Mälarens
närmast S. belägna parti, dit
sommartid liksom till Stockholms
skärgård en stor del av S:s
befolkning flyttar, märkes
Drott
ningholms slott. — Befolkning.
S:s folkmängd under skilda tider
framgår av följande tabell
(1,OOO-tal personer) :
Medeltidens slut c :a 6
Johan III:s tid c:a 7
1635 ..... c:a 16
1663 ..... e:a 40
1718 ..... c:a 45
1750 60
1800 76
1825 79
1850 93
1860 112
1870 136
1880 169
1890 .. 246
1900....301
1905 .. 324
1910 ...342
1915 ...392
1920 .. 419
1921 .. 422
1922....425
1923 .. 430
1924....439
1925 .. 443
1926....453
1926 utgjorde S:s mantalsskrivna
folkmängd 453,330 (201,480
mankön), därav 388,730 inom Gamla
S. (jfr ovan sp. 1609). Den
kyrko-skrivna folkmängden var s. å.
457,260. Vid senaste
folkräkningen (1920) hade S. 419,440 inv.,
varav 42,2 % voro födda i S.,
55,0 % i andra delar av Sverige
och 2,8 % i utlandet. Av industri
och hantverk levde 1920 44,8 %
av invånarna, av handel och
samfärdsel 38,4 %, av allmän tjänst
m. m. 15,7 % och av jordbruk
med binäringar 1,1 %. Svenska
kyrkan räknade 1920 i S. 414,517
medlemmar och främmande
trossamfund 4,923, därav 2,747 judar,
1,003 romerska katoliker, 645
baptister, 271 metodister och 185
grekisk-ortodoxa. Av de 1920 i S.
bosatta 5,972 utländska
undersåtarna voro 1,373 tyskar, 1,344
finländare, 1,243 ryssar, 308 danskar
och 295 norrmän. —
Administrativ och kyrklig indelning. S.
indelas i 18 territoriella
församlingar (siffrorna inom parentes
ange mantalsskriven folkmängd) :
Storkyrkoförs. (11,560), Klara
(10,990), Kungsholms (23,755),
S:t Görans (25,785), Adolf
Fredriks (16,930), Gustav Vasa
(21,660), Matteus’ (51,625),
Jakobs (9,085), Johannes’ (22,955),
Hedvig Eleonora (23,000), Engel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
