Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1453
Statisk—Statist
1454
S. banor, se K v a n 11 e o r i
sp. 1527.
Sta’tisk, som avser statik; som
avser 1. befinner sig i jämvikt.
Statiska organ,
jämviktsorgan, sinnesorgan, med vilkas
tillhjälp organismen kan hålla
balansen, resp, bestämma sitt läge
i förhållande till tyngdkraftens
riktning. Hos ryggradsdjur äro S.
nära förbundna med
hörselorganen (se d. o. sp. 1217), varför S.
förr tillskrevos hörselfunktion. S.
bildas vanl. ss. instjälpningar av
huden i form av öppna 1. slutna
blåsor, statocy’ster,
innehållande en—flera o t o 1 i’ t e r,
statoli’ ter 1. ”hörselstenar”,
som vila på hårlika utskott från
sinnesceller i biåsväggen.
Stundom förekomma sinnescellerna
endast fläckvis i S: s vägg, bildande
begränsade ma’culae sta’ticae (1.
acu’sticae). Statoliterna utöva
ett efter kroppens läge olikartat
tryck på sinnescellerna. S. i form
av gropar 1. öppna blåsor
finnas hos många medusor i
klock-kanten och hos vissa
kräftdjur, ss. tiofotingar (i främsta
antennparets bas). S. i form av
slutna, vätskefyllda blåsor finnas
t. ex. hos vissa medusor, maskar,
blötdjur och tvåvingar. Som S.
fungera även förkrympta
tentakler hos skivmaneter och ev.
även de till ”svängkolvar”
reducerade bakre vingarna hos
tvåvingar. Alla ryggradsdjur ha S.;
de utgöra en del av örats
hinnlabyrint och bestå vanl. av två
hinnsäckar, sa’cculus och
ut-ri’culus, med maculae acusticae
och statoliter samt i regel tre
båggångar, som utgå från
utriculus. Benfiskarnas statoliter
kunna liksom fiskf jällen användas
vid åldersbestämningar ( jfr
Fiskar). Hos däggdjur och
människan består hinnlabyrinten (se
Hörselorgan) av snäckan,
utriculus och sacculus samt av
tre båggångar 1. halvcirkelformiga
kanaler, vilka mynna i utriculus.
Båggångarna ligga i tre, mot
varandra vinkelräta plan. I
utriculus, sacculus och de närmast
dessa belägna vidgade delarna
av båggångarna, ampuTlerna,
inmynna förgreningar av VIII:e
hjärnnerven, utbredande sig i
upphöjningar, cri’stae (sing.
cri’s-ta), 1. fläckar, ma’culae (sing.
ma’cula). över dessa fläckar
finnas otoliter. Liksom
övriga delar av hinnlabyrinten
äro båggångar och blåsor
fyllda av lymfa. — Fysiol. I
båggångarna utlösas de reflexer och
förnimmelser, som uppträda
under och efter vridning (retning
genom vinkelacceleration).
Härvid uppstår en tryckvåg i lymfan,
varigenom nervändarna i
motsvarande crista retas. Genom
otoli-terna i utriculus och sacculus
utlösas däremot lägereflexer, som
bestå, så länge läget i fråga
bibehålies. För varje otolit finnes ett
läge, där retningen är maximal,
och ett, där den är minimal.
Dessa båda motsvara de fall, där
otolitorganet är horisontellt och
otoliten hänger på, resp, trycker
på macula.
Statiskt obestämt är ett
system (t. ex. byggnad
skonstruktion), om antalet av de krafter,
som skola beräknas, är större än
antalet ekvationer, som man
finner under förutsättning, att de
ingående kropparna äro stela. Äro
antalen lika, blir systemet
statiskt bestämt. Ex.: bord på
fyra ben; vore bordet och golvet
absolut stela, skulle redan den
minsta ändring av ett av benens
längd fullständigt ändra
fördelningen av bordets vikt på benen.
Stati’st (av lat. sta’re, stå),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
