- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
1435-1436

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stapelpolitik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1435

v. Starhemberg—Starkström

1436

Johannes Stark,
historien (11 dir, 1860—72;
fortsatt av P. O. Bäckström) samt
historiska romaner. — 2. Karl
S., f. 1863, den föreg:s son,
botanist, politiker, lektor i Gävle 1902.
Led. av A. K. 1902—14 ss. liberal
och 1921—24 ss. konservativ,
tele-graffullmäktig 1907—19. Har
ivrigt verkat för naturskydd (se
d. o.), hembygdsvård och stärkt
försvar.

v. Sta’rhemberg [-bär§],
Ernst Rüdiger, f. 1638, d.
1701, greve, österrikisk fältherre,
var ss. kommendant i Wien
stadens rådige försvarare mot
turkarna vid belägringen 1683.

Stark, Johannes, f. 1874,
tysk fysiker, prof, vid Aachens
tekniska högskola 1909, i
Greifs-wald 1917, i Würzburg 1920—
1922, har utfört talrika
undersökningar om urladdningsfenomen i
gaser och spektroskopi, upptäckt
den efter S. uppkallade
Starkeffekten och påvisat Dopplereffekt
hos kanalstrålar. S. fick
Nobelpriset i fysik för 1919.

Sta’rkad (fisl. Starkaör),
felaktigt Starkodder, ryktbar
fornnordisk sagohjälte. S. stod
under Odins hägn och tilldömdes

av honom vid ett asating ett
bragdrikt liv, men för varje
Odins förutsägelse tilläde Tor
något ont: han skulle t. ex. leva
i tre mansåldrar men utföra tre
nidingsdåd. Av de många dikter,
vari S:s bragder under forntiden
besjöngos, ansågos flera, bl. a. den
om hans deltagande i Bråvalla
slag, vara hans egna kväden.

Starkeffekt, uppdelningen av
en spektrallinje i flera
närliggande, olika polariserade
komponenter, då det strålande ämnet
befinner sig i ett starkt elektriskt
fält. S. förklaras enl. kvantteorin
med att flera olika elektronbanor,
som utan elektriskt fält ha
samma energi och alltså ge
upphov till sammanfallande
spektral-linjer, i ett elektriskt fält få olika
energi. S. är av stor betydelse för
kännedomen om atomernas
byggnad och upptäcktes 1913 av J.
Stark på kanalstrålars spektra.

Sta’rkenburg [-borg], se
Hes-s e n 2.

Starkodder, se S t a r k a d.

Starkström, elektrisk ström,
som avser belysning, drivkraft 1.
dylika mera effektförbrukande
ändamål. Svagström benämnes
sådan ström, som avger
obetydlig effekt. Sådana strömmar
förekomma t. ex. i telefon-,
telegraf- och
ringledningsanläggning-ar. Högspända svagströmmar
uppträda i induktorier m. m.
Bestämmelser ang. gruppering av
strömmar med hänsyn till styrkan
(ampèretalet) saknas.
Bestämmelser, avseende skyddsåtgärder mot
livsfara 1. eldsvåda, finnas blott
för starkströmsanläggningar,
vilkas spänning överstiger 40 volt.
Sådana anläggningar få
endast utföras 1. ändras av
installatör, som därtill enl. vissa
grunder bemyndigats av
Kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free