Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadslag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1403
Stadstjänare—Stadsväsen
1404
Svenska stadsvapen. 1 Borås, 2 Djursholm, 3 Filipstad, 4 Gränna, 5 Göteborg,
6 Jönköping, 7 Lindesberg, 8 Linköping, 9 Luleå, 10 Lysekil, 11 Sigtuna, 12 Skara,
13 Skänninge, 14 Stockholm, 15 Vänersborg, 16 Värnamo, 17 Västerås, 18 Örebro.
en kommunalborgmästare och två
kommunalrådmän.
Stadstjänare, sedan
medeltiden förekommande benämning på
vaktmästarna hos magistraten.
Stadsvapen påträffas i Sverige
redan pä 1200-t. Det äldsta kända
är Kalmar S., som finnes i sigill
(se ill. till d. o.) från 1247—69.
Det förekommer där tecknat i
vapensköld och har rent heraldisk
karaktär. Så är även fallet med
Linköpings S. i sigill av 1300.
Söderköpings äldsta sigill av
1293 och Sthlms av 1296 visa
heraldisk bild, ehuru ej tecknad i
vapensköld. Samtliga dessa
städer utom Linköping ha dock
numera vapen av mer 1. mindre
förändrat utseende. Flera städer,
ss. Kalmar, Västerås, Sigtuna,
Strängnäs, Skänninge, bruka
däremot under 1300-t. sigill med i
huvudsak samma bild som deras
nuv. vapen, ehuru ej i sköld.
Bilden har dock trol. betraktats som
S., och över huvud synes i äldre
tid detta ofta ha uppstått ur ett
äldre stadens sigill. Från 1500-t.
fick varje ny stad sitt
”stads-märke”, avsett för sigill,
hallstämplar o. d. Detta gavs ofta
heraldisk form och användes
sedan som S. S. ha icke hjälm utan
blott murkrona (se Heraldik,
fig. 72 g). S. fastställas av K. M:t.
Stadsväsen. Storleken och
karaktären av de samhällen, som i
skilda tider räknats och alltjämt
i skilda kulturområden räknas
som städer, äro ytterst växlande.
Större stadsliknande samhällen
torde tidigast ha kommit till
utveckling i det forntida Egypten,
Babylonien och Assyrien, men
administrativt voro dessa ej
skilda från landsbygden. Greklands
(se d. o. sp. 1523) och Italiens
forntida S. präglades främst av
stadsstatssystemet: de olika
småstaterna bestodo i regel av en
dominerande stad och ett mindre
uppland till densamma. Staden
satte därvid sin prägel på
samhällslivet, ehuru administrativt
ingen skillnad gjordes mellan stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
