Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1367
Språngsegel—Sprängämnen
1368
Språngat arbete. Jämtland.
två lika partier bildas; arbetet
avslutas antingen med en extra
trådfästning 1. genom att
trådarna klippas av och bilda frans till
de båda bårderna som uppstå.
Arbetet blir elastiskt och
påminner till utseende om stickning.
Materialet är vanl. linnetråd.
—- Tekniken förekommer redan i
egyptiska fynd från c:a 2000
f. Kr., likaså i ett hårnät, funnet
i en bronsåldersgrav i Danmark.
Inom den svenska allmogekonsten
har S. använts i Skåne,
Halland, Östergötland samt i
Jämtland, där den under de senare åren
fått en ny blomstring. Dessutom
förekommer tämligen allmänt i
Sverige denna teknik förenklad
(utan mönster) i band, s. k.
”pinnband”. Det är emellertid
otvivelaktigt, att ordet S. fordom
betecknat genombrutet arbete
över huvud, såväl flätning som
sömnad.
Språngsegel, se Brand v ä
-s e n sp. 492.
Språngvariation, se
Mutation.
Sprängd häst, se Kvick
-d r a g.
Sprängkol, av kolpulver,
dra-gant och bensoèharts framställda
stift, använda till delning av
glasskivor o. d. Det antända S. föres
mot glaset i en däri gjord skåra;
genom volymsutvidgningen till
följd av värmen spricker glaset.
Spränglista, sådan lista, som
vid ett val av representanter o. d.
uppställer andra kandidater (s. k.
s p r ä n g k a n d i d a t e r) än
dem, varom vissa huvudgrupper
av väljare enat sig och som
därigenom söker ”spränga”
partilinjerna vid valet.
Sprängning. Bergstekn. Vid
bergsprängning anbringas
sprängämnet i borrhål, som därefter
förses med förladdning, t. ex. av
lera. Antändning sker med
tänd-hatt och stubin (se dessa ord) ;
vid elektrisk antändning kunna
flera skott lossas absolut
samtidigt. I explosionsögonblicket
utöva de uppkomna gaserna ett
allsidigt tryck på det omgivande
berget; trycket återkastas mot
de fria bergytorna, och ett
kilfor-migt parti utspränges. Som fria
ytor verka även sprickor o. d. Ju
flera de fria ytorna äro, dess
bättre blir sprängverkan. Vid
ort-och tunneldrivning skjuter man
därför först ut en kil i
bergväggen; först därefter lossas skotten
närmare sidorna. Vid
schaktsänkning skjutas trappstegsformade
avsatser, pallar, i schaktbottnen.
S. med dynamit kan ske även
under vatten. Jfr Ste n
bearbetning. — Mil. S. användes för
rasering av förbindelser (broar,
tunnlar, järnvägsspår o. d.) 1.
förstöring av siktpunkter o. d. samt
i torped- och minkriget (jfr
M i n a och Torped). Vid dessa
S. användes i allm. mera brisanta
sprängämnen än vid
bergsprängning, ss. stavar av pressat
bom-ullskrut 1. trotyl.
Sprängvåd, se L u f t b a 1
-1 o n g sp. S03.
Sprängämnen, kemiskt
enhetliga explosiva ämnen (jfr
Explosion) 1. blandningar av
så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
