Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sprutfisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1355
Språk
1356
Jordens viktigaste språkstammar,
1. Indoeuropeiska språk.
2. Semitiska språk.
3. Hamitiska språk.
4. Uralska språk.
5. Altaiska språk.
6. Indokinesiska (1. sino-tib etanska) språk.
7. Japanska språket.
8. Koreanska språket.
9. Austroasiatiska språk (av lat. ausfra’hs, sydlig). Hit räk-’
nas främst annamiternas, peguanernas (huvudsaki. bosatta
i divisionen Pegu i Nedre Burma samt i angränsande
delar av Slam), kambodjanernas och kolariernas språk.
10. Malajo-polynesiska språk 1. austronesiska språk
(av lat. austra^is, sydlig, och grek. ne’sos, ö). Av vissa
forskare räknas även papuaspråken hit.
11. Dravidaspråk.
12. Bantuspråk.
13. Negerspråk 1. Sudan-Guineaspråk
14. Hottentott- och buskmänspråk 1. paleoafrikanska språk (av grek.
palaio’s, forntida).
Av vissa forskare
sammanförda till
en språkstam:
den austriska.
15. Australiska språk (australnegrernas språk).
16. Papuaspråk. Jfr 10.
17. Hyperboreiska 1. nordöstsibiriska språk (kamtjadalska, korjakiska,
tjuktjiska; av vissa forskare räknas hit även eskimåspråken, giljakiska och
jukagiriska).
18. Eskimåspråk. Jfr 17.
19. Giljakiska språket. Jfr 17.
20. Jukagiriska språket. Jfr 17.
21. Ainuspråket.
22. Baskiska språket (av vissa forskare hänfört till den hamitiska språkstammen).
23. Kaukasiska språk (trol. minst två språkstammar).
24. Indianspråk (ett stort antal språkstammar).
25. Enstaka, nu utdöda språk av okänd 1. omstridd härstamning. Hit
räknas bl. a. hettitiska, liguriska, Mindre Asiens fornspråk (bityniska,
kappa-dokiska, kariska, lydiska, lykaoniska, lykiska, mysiska, pisidiska etc.),
mita-niska, skytiska (samtliga möjl. hörande till den indoeuropeiska
språkstammen), iberiska (möjl. hörande till den hamitiska språkstammen), etruskiska,
kaldiska (se Armenien sp. 665) och sumeriska.
psykologiska kategorier som
överhuvud komma till uttryck, dels
hur detta sker. Denna skillnad
mellan de resp, inre
språkformerna skänker de olika S. deras
säregna prägel, och mycket ofta är
det den, som gör, att en
översättning av ett ord (1. uttryck) icke
till alla delar kan täcka dettas
innebörd på originalspråket (jfr
t. ex. ty. sich lieben med sv. älska
varandra). — De kända S.
kunna indelas på olika sätt. Ur
historisk synpunkt skiljer man
på besläktade S. (med
gemensamt grundspråk; jfr
Språkhistoria) och ob e sl äk t
a-d e S. Jordens S. indelas sålunda
i flera, sinsemellan obesläktade
språkstammar (se tabell). Man
har dock i senare tid, ehuru
utan säkra resultat, ifrågasatt
ursläktskap mellan vissa av
dessa, t. ex. mellan den
indoeuropeiska och den semitiska.
Språklig släktskap behöver icke
innebära rassläktskap; ett S. kan
nämligen övertagas av ett folk,
som förut haft ett annat S. (jfr
Lappar sp. 249). Varje
språkstam indelas i språkfamiljer
(ordet användes dock även —
språkstam), dessa i språkgrenar
och språkgrupper, ev. direkt i
enskilda S. Sådana S., som
alltjämt talas ss. ”modersmål” inom
Av vissa forskare sammanförda till en språkstam: den
hamito-semitiska.
Av vissa forskare sammanförda till en språkstam: den
ural-altaiska.
Av vissa forskare sammanförda till en sprakstam;
tidigare ha de stundom hänförts till den ural-altaiska
språkstammen.
Av vissa forskare sammanförda till
en språkstam: den neoafrikanska
(av grek. neo’s, ny).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
