Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spetsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1297
Spetsar
1298
och flera bottnar; Brügge och
Bryssel sakna réseaux och ha
snarare barockkaraktär, den
senare har ofta smärre detaljer
utförda i sömnad. Även i
Frankrike knypplades S. (Chantilly,
Bayeux, Lille, Cluny), ehuru ej
så fina och i så stor
utsträckning. En specialitet för de båda
förstnämnda voro de s. k.
blon-derna, knypplade av naturfärgat,
stundom även av svart silke. —
1 800-och 190 0-t. 1800-t.
betyder en stark nedgång inom
spetskonsten. Dels minskades
efterfrågan på äkta S. genom de
billiga maskingjorda
imitationerna, dels försämrades och
förgrovades det äkta spetsarbetet.
Kring det senaste sekelskiftet har
i skilda länder på detta som
på andra konsthantverkets
områden uppstått en renässans,
varvid man sökt dels att återuppliva
traditionen såväl tekniskt som
konstnärligt, dels att även skapa
nytt. Italien är föregångslandet.
Där har man helt gått
traditionens väg. De mest betydelsefulla
insatserna ha gjorts av
föreningen ”Aemilia Ars” i Bologna,
Bu-ranoskolan och Jesurums
spetsverkstäder i Venedig. I
trakten av Genua utövas
spets-knyppling av mera folklig
prägel. Förhållandena efter kriget
ha emellertid verkat ogynnsamt
på hela det italienska
spetsarbetet. I Flandern, där
spetsknypp-lingen alltsedan 1600- och 1700-t.
utgjort en viktig näringsgren,
har man i allm. bibehållit
1700-talskaraktären, men
därjämte har under senare åren
uppstått en fabrikation i stor skala
av s. k. Brysselspetsar av
synnerligen ojämn kvalitet. — Sverige.
Alla speciellt svenska S. äro
knypplade. De äro av tvenne
skilda slag: Vadstenaspetsarna och
Sydd fransk 1700-talsspets, ”point
d’AlenQon”. — Knypplade nederländska
1700-talsspetsar: ”dentelle de Malines”,
”dentelle de Valenciennes”, ”dentelle
de Binche”.
allmogespetsarna. De förra, som
ha en tämligen internationell typ,
knypplas med uppstucket
mönster, de senare utan sådant och
med endast få knappnålar (jfr
Knyppling). Allmogespetsarna
ha att uppvisa många både mycket
vackra och fullständigt
egenartade typer. De skånska S. äro
synnerligen täta med. karaktäristiska
mönster; de äro ofta knypplade
med en stopphålsöm till förebild.
Dalspetsarna ha flera varianter,
urspr. mest använda som ”stycke”
till kvinnornas huvudbonad.
Viktigast äro de, som utföras i
Mock-fjärd och Gagnef. De ha alltid en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
