Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spegel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1265
Spegel
1266
Spegel. Avbildning vid plan, konvex och konkav spegel. A föremål, B bild, M
krök-ningsmedelpunkt, F brännpunkt, O.A. optisk axel. Virtuella bilder streckade.
plant glas, som på baksidan
belägges med amalgam 1. försilvras
samt fernissas. För noggrannare
ändamål, där spegelbilden i
glasets framsida skulle störa,
försilvras 1. platineras framsidan 1.
ock användas S. av polerad
metall. Plana S. ge av ett föremål
framför S. en symmetriskt
belägen bild bakom S. Sfäriska S. äro
konvexa 1. konkava. För de förra
gälla samma lagar som för
negativa linser (se d. o.) ; parallellt
infallande strålar ge en virtuell
bild bakom spegelytan i f o’ k u s
1. brännpunkten, vars
avstånd från spegelytan (f
okaT-dista’ns 1. brännvidd)
är lika med den senares halva
krökningsradie. Optisk axel
är linjen från spegelytans
krök-ningscentrum till dess mittpunkt.
Konkava S. stå i motsvarande
förhållande till positiva linser; deras
brännpunkt ligger framför S. på
ett avstånd lika med halva
krök-ningsradien. Sfäriska S. visa
samma avbildningsfel som
motsvarande linser; de sakna dock
kroma-tisk aberration. — Om
ellipsoi-diska och paraboliska S. se
Reflektor, Spegellampa och
Strålkastare. — Plana S.
användas i optiska apparater
bl. a. för spegelavläsning (se d. o.
och S e x t a n t). Om S. med
git-terdelning seSpektralappa-rater. — Kulturhist. Antikens
och medeltidens S. voro av polerad
metall, tidigast framför allt
brons, senare i allm. stål. De
antika S. voro runda till formen och
på baksidan ofta försedda med
reliefer. På liknande sätt
dekorerade S. av brons ha även bevarats
i Kina (se ill. till Kinesisk
konst sp. 827). Redan under
senare medeltiden hade man i
Tyskland lärt att tillverka S. av glas,
och sedan hemligheten på 1500-t.
förts till Venedig, blev denna ort
länge så gott som
ensamtillverkare av spegelglas. De äldsta S. av
glas voro mycket små och
betalades högt. På 1600-t. började man
fabricera S. även i Frankrike, där
man snart lärde sig framställa
större S. Från att urspr. endast
ha varit en toalettartikel började
S. omkr. 1700 att tagas i bruk
även vid rumsinredningar. Stora
S. behöllo sin karaktär av dyrbar
lyxartikel långt in på 1800-t. — I
överförd bet. betecknar S. plan 1.
glänsande yta: akterspegel (se
Akter), dörrspegel (detsamma
som fyllning), vattenspegel,
vingspegel (se d. o.), S. på hjortdjur
(jfr Rådjur) etc. S. var förr
också beteckning för litterära
arbeten med moraliserande
innehåll (t. ex. dygdespegel,
kvinno-spegel).
Spegel, H a q v i n, f. 1645, d.
1714, kyrkomän, över ho
vpredikant 1675, superintendent på
Gotland 1679, biskop i Skara 1685, i
Linköping 1691, ärkebiskop 1711.
S. är en av den karolinska tidens
främsta kyrkliga gestalter. Ss.
stiftschef var han outtröttligt
verksam för prästernas bildning,
undervisningsväsendet och den
kyrkliga ordningen. Från 1682
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
