Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spaning ... - Spanska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227 Spannmålsvivel—Spanska språket 1228
rit en av näringspolitikens
viktigaste grenar. Redan under
antiken sökte ofta staterna sörja för
tillgången på spannmål genom
gynnande av enskild import och
genom inköp och försäljning till
låga priser. Den romerska
stadsbefolkningen försågs genom
statens 1. till folkgunsten friande
stormäns försorg med billig säd.
Även medeltidens S. gick ut på
att säkerställa försörjningen,
varvid man tillgrep dels
maximi-prisbestämmelser, dels förbud mot
1. tull på utförsel. Problemet att
på ett lämpligt sätt fördela
tillgången över perioden mellan två
skördar och undvika skarpa
växlingar i tillgång och pris
föranledde även åtgärder (offentliga
magasin o. s. v.). Tidigast i
England men senare även i andra
länder skedde under 1700- och 1800-t.
en omläggning av S. till
agrar-protektionism med syfte att
befordra den inhemska
produktionen. Reaktionen mot denna
politik uppkom även i England i
samband med frihandelsrörelsen och
åstadkom efter en våldsam
agitation avskrivning av ”Corn laws”
(se d. o.) från 1846. På grund av
den överlägsna konkurrensen
särskilt från Amerika från 1870- och
1880-t. skedde emellertid ett
återfall i agrarprotektionismen (i
Sverige 1888). Under senare tid ha
som argument för
spannmålstullar i synnerhet anförts fördelen av
bondeklassens bevarande samt den
politiska fördelen av ett lands
självförsörjning i fråga om det
viktigaste livsmedlet.
Spannmålsvivel, se V i v 1 a r.
Spanska fiolen, straffredskap
i form av en stor fiol, försedd
med hål, vari brottslingens hals
och händer instuckos. S. användes
ännu i slutet av 1700-t., spec.
inom militära förläggningar ss.
bestraffningsmedel gentemot
kvinnor och barn.
Spanska halvön, se P y r e
-neiska halvön.
Spansk-amerikanska kriget
1898, se Kuba sp. 1460.
Spanska Nederländerna, se
Belgien sp. 1240.
Spanska nötter, se Hassel.
Spanska ryttare, se
Storm-hinder.
Spanska sjukan, se
Influensa.
Spanska sjön, benämning på
Biscayabukten.
Spanska språket är liksom
det portugisiska avläggare av det
romanska tungomål, som
framgick ur det vid den romerska
erövringen till Iberien införda
vulgärlatinet (se Romanska
språk). Detta hispano-romanska
tungomål delade sig förmodligen
ganska tidigt i en ö. och en v.
grupp av mål, ur vilka omsider
de båda riksspråken spanska
(kastilianska) och portugisiska
framgingo. Med Romerska rikets
förfall och de germanska
folkstammarnas intåg på Pyreneiska
halvön gick vulgärlatinet alltmer
sina egna vägar. Halvöns erövring
av västgöterna på 400-t.
medförde emellertid ej något nämnvärt
germanskt inflytande på
språket, och de flesta spanska ord
av germanskt ursprung ha
inkommit senare (under 1000—1200-t.),
särskilt över Frankrike. Vida
större inflytande utövade
araberna (fr. o. m. 700-t.), men ej
heller de ändrade väsentligt
språkets byggnad, trots att de
tillförde det en mängd nya ord
och även på uttalet hade ett visst
modifierande inflytande.
Ordförrådet riktades vidare genom lån
från provensalska, franska och
italienska, varjämte den
litterära renässansrörelsen medförde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
