Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spaljé ... - Spaniel - Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Spaljé—Spanien
1210
Spaljé (fr. espalier, av ital.
spalta, axel), ställning av trä 1.
järn till fäste för formträd o. a.
växter, vanl. framför en vägg 1.
mur, som ger växten skydd och
återstrålande värme. Spaljéträd
förekomma i olika former, ss.
palmett-, kordong- och
solfjäder-formade träd (jfr ill.).
Spallanzani L-lantsa’ni],
La-z a r o, f. 1729, d. 1799, italiensk
biolog och präst, prof, i Pavia,
Reggio och Modena, upptäckte
salivens digestionsförmåga, visade
bl. a., att utskurna vävnader
uppta syre och avge kolsyra, det
senare även i en atmosfär av kväve,
och ådagalade klart genom
experiment, att läran om uralstring
(jfr d. o.) saknar grund.
Spalt (ty. Spalte, av spalten,
klyva). 1. Fin springa (t. ex. i
spektroskop). — 2. Namn på varje
avdelning av en längddelad tryck
-(1. skriv-)sida.
Spaltning (av ty. spalten,
klyva, dela), se S p j ä 1 k n i n g.
Spa’ndau [-dao], beläget vid
Sprees inflöde i Havel, ingår i
Gross-Berlin. S:s fordom
betydande befästningar äro utdömda
(till större delen sedan 1908). I
Juliustornet i S. förvarades intill
världskriget den tyska
reservkrigskassan. 95,000 inv.
Spa’ngenberg [bärg],
August Gottlieb, f. 1704, d.
1792, tysk herrnhutare,
brödra-församlingens andre store ledare,
verkade 1733—62 mest i
Amerika ss. organisatör av
därvaran-de brödrasamfund, från 1744 ss.
biskop, och ledde från 1762
hemförsamlingens utveckling. S. skrev
I’dea fi/dei fra’trum (1779; sv.
övers. 1782).
Spangere’ll (mlty. spangeröll,
av ital. spalliera, skulderharnesk,
av spalla, axel, skuldra), se
Rustning sp. 1481.
Spaniel [spæ’nnjol] (eng., eg.
spansk hund), se H u n d sp. 1000.
Spanien, E s p a n a,
konungarike i s.v. Europa, utgörande
största staten på Pyreneiska
halvön (se karta till d. o.). Med
Balearerna, Pityuserna och
Kanarieöarna (12,287 kvkm. 0,9 mill.
inv.), vilka bilda två provinser i
S., omfattar detta 505,207 kvkm.
22,1 mill. inv. (44 per kvkm.).
Med sina afrikanska kolonier (se
tabell) omfattar S. c:a 840,000
kvkm. 23 mill. inv. — Läge och
gränser. Huvudområdet på
Pyreneiska halvön ligger mellan 43°
47’ och 36° n. br. samt 3° 19’ ö. 1.
och 9° 18’ v. 1. Det gränsar till
Biscayabukten, Frankrike och
Andorra i n., Medelhavet i ö.,
Medelhavet, Gibraltar sund och
Atlanten i s., Portugal och Atlanten
i v. Halvön Gibraltar tillhör
Storbritannien. — Ang.
naturbeskaffenhet och klimat se
Pyreneiska halvön, ang.
växt-och djurvärld se
Medelhavsländerna. — Befolkning.
På grund av de upprepade
folkblandningarna under äldre tider
är S:s befolkning ytterst
heterogen; dock torde huvudmassan
ännu härstamma från ibererna.
Enl. en av flera forskare
omfattad, på senare tid dock omtvistad
teori skall baskernas (se d. o.)
språk återgå på den gamla
ibe-riskan 1. ett denna närstående
språk; den övriga befolkningen
har däremot romaniserats.
Flertalet, de egentliga spanjorerna,
tala spanska; undantag utgöra
bl. a. Galiciens befolkning, som
talar en portugisisk dialekt, samt
katalanerna, vilkas språk står
nära provensalskan. Andra
befolkningselement äro zigenare
(c:a 50,000), morisker (i
Alpu-jarras och omkring Valencia) och
judar. I allm. äro olikheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
