Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockerdricka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Sockersjuka
1132
Sockerrör.
är fylld med en saftig och starkt
sockerhaltig märg. S. härstammar
trol. från Ostindien. Det odlas
numera överallt i tropikerna
samt i vissa subtropiska länder.
Vid odling blommar S. sällan, och
skörden verkställes f. ö. före
blomningen. S. förökas vanl.
genom sticklingar. De vid skörden
avskurna, vanl. 3—5 cm. tjocka
stammarna pressas mellan valsar.
Ur pressaften framställes genom
indunstning rörsocker. Detta
produceras numera i särskilt stor
skala i Britt. Indien, på Kuba,
Java, Hawaii etc. Ur saften
framställes även brännvin (rom). —
Odlingen av S. är urgammal och
infördes från Asien till
Medelhavsländerna av araberna. S.
överfördes senare till Amerika.
Rörsockerproduktionen, som i
århundraden fyllde världens
sockerbehov, led kraftigt avbräck,
när under 1800-t.
sockerbetsodlingen uppblomstrade i Europa
tack vare införandet av rationella
metoder. Rörsockret har dock på
senare år åter vunnit i
konkurrensen mot betsockret, sedan
vetenskapliga metoder införts även
i sockerrörsodlingen; härtill ha
också världskrigets omvälvningar
och arbetslönernas stegring i
Eu
ropa bidragit. Jfr
Sockertillverkning.
Sockersjuka, diabe’tes (jfr d.
o.) melWtus, kronisk rubbning i
ämnesomsättningen, kännetecknad
bl. a. av ökning i blodets normala
halt (c:a 0,1 %) av socker
(gly-kos), hyperglykemi’, och på
grund därav utsöndring av socker
med urinen, g 1 y k o s u r i’. S. står i
samband med otillräcklig inre
sekretion hos bukspottkörteln (se
Inre sekretion sp. 1407 och
Insulin); män angripas oftare
än kvinnor. Redan hos friska
höjes, efter tillförande av en viss
mängd sockerarter, blodets
socker-halt, så att socker övergår i
urinen (toleransgräns för socker).
Vid S. är toleransgränsen nedsatt.
Även stärkelse och äggviteämnen
ge vid S. glykosuri, vilket ej är
fallet hos friska. Fetter ha ringa
inflytande på sockerhalten i blod
och urin. Glykosurin ökas vid. ofta
i högre grad vid förtärande av
en större än av en mindre mängd
föda av samma sammansättning.
Hungerdagar minska glykosurin.
Vanl. uppträda vid S. i blod och
urin acetonkroppar, av vilka
^-oxi-smörsyra, CH3CHOHCH2COOH,
är den primära, acetättiksyra,
CH3COCH2COOH, och aceton,
(CH3)2CO, sekundära (uppkomma
genom oxidation av den
förstnämnda) . De två förstnämnda äro
relativt starka syror, som genom
att binda en del av alkalit i
blodet minska dettas förmåga att
binda den ”svagare” kolsyran.
Tillståndet kallas a c i d o’ s och
uppkommer liksom hyperglykemi
och glykosuri ej endast vid S.
Acidos uppstår bl. a. vid hunger,
vid otillräcklig tillförsel av
kolhydrat L, ss. vid S., vid
ofullständig förbränning av dessa,
ökning i kolhydrattillförseln
sänker stundom acidosen vid S.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
