Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialpolitik - Socialpolitiska institutet - Socialråd - Socialstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Socialpolitiska institutet—Socialstatistik
1120
denna går ut på att genom t. ex.
gynnande av emigration 1.
nati-vitetsbegränsning höja
levnadsstandarden, jordpolitiken, när
den åsyftar skapande av egna
hem o. s. v. Inom S. falla vid. en
mångfald åtgärder, som med
närmare bestämning kallas
bostadspolitik, nykterhetspolitik o. s. v.
Renodlat socialpolitiska åtgärder
äro sådana som lagstiftning om
arbetstid, arbetarskydd,
kollektivavtal (se dessa ord) o. s. v.
Socialförsäkringen (se d. o.) i
sina skilda former har blivit en
allt viktigare gren av nutidens S.
— S. kan gå ut på att dels genom
upplysningsverksamhet, förbud
o. d. påverka den enskildes
värdering av sina levnadsbehov
därhän, att han till förmån för
sådana behov, som anses nyttigare,
uppoffrar mindre nyttiga, dels
förändra den samhälleliga
behovs-standarden genom ingrepp i den
prisbildningsprocess, varur
inkomstfördelningen framgår, i
syfte att utjämna denna. Sålunda
kan t. ex. socialförsäkringen
åsyfta såväl en uppmuntran av
sparandet som en överföring av
inkomst från de större till de
smärre inkomsttagarna (om
staten med skattemedel bidrager till
försäkringen). — S:s
begrepps-mässiga utbildning går tillbaka
till senare delen av 1800-t., då
dess idéer först uppstodo i
Tyskland bland representanterna för
den s. k. historiska skolan 1.
katedersocialisterna (se d. o.) i
opposition mot å ena sidan den
radikala socialismen, å den andra den
liberala Manchesterskolan, som
nyligen i Österrike återuppstått
i en nationalekonomisk skola,
neo-manchesterliberalismen.
Socialpolitiska institutet,
vanlig benämning på
Institutet för socialpolitisk
och kommunal
utbildning och forskning, en
1921 på initiativ av
Centralförbundet för socialt arbete i Sthlm
upprättad läroanstalt, som har
till uppgift att meddela
undervisning i socialpolitiska och
kommunala ämnen samt befordra
vetenskaplig verksamhet inom dessa
områden. Undervisningen
omfattar främst nationalekonomi,
statskunskap, allmän
socialpolitik, offentlig hälso- och sjukvård,
socialförsäkring, fattigvård,
kommunal förvaltningskunskap,
kommunal finanspolitik. Studierna,
som bedrivas högskolemässigt, äro
uppdelade på 3 linjer: den
socialpolitiska, den kommunala och den
samhällsvetenskapliga. Rätt att
inträda som elev har den som
be-finnes äga tillräcklig
underbyggnad och mogenhet. Dess
föreståndare är G. Bagge (se d. o.).
Socialråd, se
Social-attaché.
Socialstatistik, forskning, som
omfattar förhållanden,
förknippade med arbetarklassens och
andra mindre bemedlade
samhällsgruppers ekonomiska och
sociala läge, och som bedrives till
stor del med statistisk metod.
Det karaktäristiska för S. är
mindre ämnesområdet än
syftemålet, nämligen att till
socialpolitikens tjänst med användande
av delvis egenartade
arbetsmetoder belysa befarade 1.
observerade sociala
missförhållanden 1. ock verkningar av social
lagstiftning. S. började
vetenskapligt utbildas först på 1800-t.
av bl. a. fransmannen F. Le
P 1 a y, norrmannen E. S u n d t
och engelsmannen C h. B o o t h.
S:s utveckling har skett i
växelverkan med socialpolitikens (se
d. o.) ; först kom lönestatistiken;
sedermera ha bl. a. bostads-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
