- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
1063-1064

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smörjelse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1063

Smörj ning

1064

Smörjmedel. Tab. 1.

Spec. v. vid 15 °C. Viskositet i
Engler-grader vid Flampunkt 1
Pensky-Mar-tens apparat °C.
20 °C. 50 °C. 100 °C.
Spindelolja 0.88 0,90 5—12 160—200
Lätt maskinolja 0,90 0,92 10—25 180—210
Tung „ 0,90 0,93 25—50 190—220
Vanlig ångcylinderolja 0,90 0,95 — 20—60 4—5 260—270
Överhettningscylinderolja . . . 0,90 0,95 — 50—60 6—7 280—320

Smörjmedel. Tab. 2. (Viskositeten angiven vid 20° C.)

Klass Namn Spec. v. [-Viskositet-] {+Visko- sitet+} Jodtal [-Förtvål-ningstal-] {+Förtvål- ningstal+}
Icke torkande
vegetabiliska Oliv (bom-) olja . . . 0,914 0,919 11—13 79-85 189—196
Ricinolja 0,961 0,973 139—140 82-88 176—183
Halvtorkande
vegetabiliska Rovolja 0,913—0,917 11—15 97—105 171—179
Senapsolja 0,912 0,920 — 92—107 170—175
Fetter av lantdjur; icke torkande Talg 0,943 0.952 — 35-44 193-200
Klövfettolja .... 0,914 0,916 C:a 12 44—75 191—203
Benfett 0,914 0,916 — 46-55 185—200
Fetter av sjödjur; halvtorkande Tran 0,920 — 0,940 — 120—160 170—195
Fiskolja 0,916 0,940 — 100—180 185—195

För oljor bestämmas spec. v.
och flampunkt, viskositet (se d.
o.) och fryspunkt, halt av fria
syror, f örtvålningstal (antalet
mgr. kalihydrat, som åtgår för
förtvålning av 1 gr. fett), jodtal
(se d. o.) samt asfalthalt (en hög
sådan visar, att oljan är dåligt
raffinerad). Droppunkten är den
temperatur, vid vilken oljan i ett
konsistensfett börjar avskiljas
från såpan.

Smörjning, införande av ett
smörjmedel (se d. o.) mellan två
mot varandra glidande
maskindelar i avsikt att utbyta
glidfriktionen mellan metallytor mot s. k.
vätske- 1. inre friktion inom
smörjmedlet. Vätskefriktionen är,
om lämpligt smörjmedel
användes, i motsats till glidfriktionen
så låg, att någon nämnvärd
slitning och varmgång ej uppstår. S.
möjliggöres genom oljans förmåga
att häfta vid metallytorna.

Vätskefriktionen ökas med oljans
viskositet, vilken är beroende av
temperaturen. En vid en viss
lagertemperatur alltför tunn olja
undantränges vid högt tryck
mellan lagerytorna, medan å andra
sidan en alltför tjock olja genom
högre friktion ger varmgång. I
allm. gäller, att vid stor
hastighet och låg belastning användes
tunn olja och vid låg hastighet
och hög belastning tjock olja 1.
fett. — S. kan ske för hand med
smörj kanna, försedd med lång
pip, 1. ock genom automatiskt
verkande smörj apparater. Vid
vek-1. droppsmörjning får
oljan från en smörjkopp av glas 1.
metall genom en veke av ullgarn
nedsugas och droppa mot den
rörliga maskindelen 1. genom ett
munstycke med reglerbar
öppning droppa förbi ett synglas för
kontroll av oljemängden.
Ring-smörjning användes för
axel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free