Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smutstitel ... - Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Smutstitel—Småland
1046
Smutstitel, yttre titelblad till
en bok, där dennas titel i korthet
anges.
Smyg, se Måttverktyg
sp. 501.
Smygehuk, Sveriges sydligaste
udde (55° 20’ 22" n. br.), belägen
i Ö. Torps skn, Malmöh. 1. På S.
ligger fiskeläget S m y g e,
ändpunkt för Börringe—Östratorps
järnväg. Fyrtorn.
Smy’rna, turk. Ismi’r,
huvudstad i ett vilajet med samma
namn (förr Aidin), Turkiet, vid
innersta änden av
Smyrna-viken på Mindre Asiens
västkust. Katolsk ärkebiskop.
Handelshögskola. 100,000 inv. —
Staden har i det stora hela ett föga
tilltalande yttre med oansenliga,
hopgyttrade hus och krokiga
gator. Försedd med en väl utrustad
hamn och goda
järnvägsförbindelser, hävdar den fortfarande sin
ställning som Mindre Asiens
främsta handelsstad med framför
allt stor export. S. är dessutom
centrum för Mindre Asiens
matttillverkning (”Smyrnamattor”).
— S. grundades av greker och
blev redan under forntiden Mindre
Asiens främsta stad. Det har
erövrats och härjats av olika folk
och är sedan 1424 turkiskt. Under
världskriget led det svårt av flera
misslyckade angrepp av de
allierade. Besatt av grekerna 1919 och
jämte angränsande område av de
allierade tilldelat Grekland 1920,
återtogs det 1922 av turkarna. På
grund av blodbad och förödelser
under dessa strider har
folkmängden på kort tid minskats
med mer än hälften (c:a 250,000
inv. 1910).
Småart, se Systematik.
Småax, se Gramineae.
Småblad, se ill. till Blad.
Småborre, se A g r i m o n i a.
Småbruk, mindre jordbruk.
Till S. räknas vanl. jordbruk,
vilka kunna skötas utan lejd
arbetskraft, motsvarande en
inägo-storlek av högst 10—12 har. Jfr
Jordbruk, tab.
Småcirklar, se Sfär.
Småfoder, beteckning för
agnar, gröpe och annat kraftfodei
till skillnad från stråfoder.
Småkonst, se Kleinkunst.
Småland, Götalands största
landskap, mellan 56° 18’ och 58°
16’ n. br. samt 1° 15’ och 4° 59’
v. 1. från Sthlm, gränsar i ö. till
Östersjön och Kalmarsund, i s.
till Blekinge och Skåne, i v. till
Halland och Västergötland, i n.
till Västergötland, Vättern och
Östergötland. 31,626 kvkm.
592,990 inv. — S. uppfylles till
större delen av Sydsvenska
höglandet och dess förgreningar, en
av förkastningar föga påverkad
urbergsterräng med tunt ytlager
av morängrus och huvudsaki.
upptagen av barrskog, mossar och
sjöar. Ytan sänker sig i allm. ej
under 150 m. ö. h. Den är i S:s s.
hälft ett peneplan med ringa
höjdskillnader, den s. k.
Smålandsslät-ten, vars stora sjörikedom
(Bol-men, Vidöstern, Flåren, Möckeln,
Åsnen, Helgasjön, Rottnen m. fl.
sjöar) är ett resultat av
inlandsisens verksamhet. Norrut blir
terrängen fram till Vätterns
förkast-ningsområde samt väst- och
öst-götaslätterna övervägande starkt
kuperad med talrika smärre sjöar.
Här nås i Tomtabacken (377 m.)
S:s högsta punkt; isolerat höjer
sig Taberg (343 m.) c:a 120 m.
över omgivningen. Likartad natur
har n. Kalmar 1., där kusten har
rikt utbildad skärgård.
Urbergs-slättens ö. gränsområde,
kustbältet längs Kalmarsund, saknar
sjöar och täckes av ofta fruktbara
jordlager; kusten är föga
sönderskuren. Ytterst ligger en intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
