Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slovaker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Slovaker—Sluss
1010
för allt bekant för sina dramer,
dels mytisk-patriotiska, dels
historiska karaktärsdramer (bl. a.
Mazepa, 1840). Hans färgrika
skådespel, av vilka flera upptagit
motiv från Mickiewicz, präglas av
en stark, obändig fantasi och äkta
poetisk känsla men lida ofta av
oklarhet och ett överlastat språk.
Slova’ker, slaviskt folk, till
största delen bosatt i prov.
Slo-vakiet inom Tjecko-Slovakiet,
hu-vudsakl. romerska katoliker. Jfr
Slaver sp. 981 f. och
Tjecko-Slovakiet.
Slovakiet [-ki’et], tjeck.
Slo-vensko, provins i
Tjecko-Slovakiet (se d. o.).
Slova’kiska språket, se
Slaviska språk.
Slove’ner, slaviskt folk, till
största delen bosatt i prov.
Slo-venien inom Jugoslavien,
huvudsaki. romerska katoliker. Jfr
S 1 a v e r sp. 980.
Slove’nien, Jugoslaviens
nordvästligaste provins, omfattar
Krains huvudområde och delar av
Kärnten (se dessa ord). 16,197
kvkm. 1,06 mill. inv. Förnämsta
städer Laibach och Marburg.
Slove’nska språket, se
Slaviska språk.
Slove’nsk litteratur, se
Jugoslavisk litteratur sp.
269.
Slove’nsko, tjeck., Slovakiet.
Slubb, Slubbgarn (av
eng. slub, tvinna), se
Spinni n g.
Sluis, Sluys [slöjs], stad i
prov. Zeeland, Nederländerna,
fordom vid havet, nu 5 km. in i
landet. Utanför S. vunno
engelsmännen under hundraårskrigen
en sjöseger 1340. 3,000 inv.
Slum [eng. utt. slomm] (eng.,
gränd), beteckning för
Frälsningsarméns arbete i de större
städernas fattigkvarter. S. be-
drives av slumsystrar, helt
anställda i Frälsningsarméns
tjänst.
Slunga. 1. Urgammalt
kastvapen, varmed stenar 1. kulor
slungades mot fienden; även
använt som jaktvapen.
Handslungan, bestående av en liten skål 1.
skinnpåse för kulan och hängande
i två snören, användes spec.
undei-medeltiden av de germanska
folken och på 1400-t. av spanjorerna.
I Sverige var den s. k.
stavslungan, med slungan fästad vid en
stav, vanlig på 1500-t. — 2. Se
Biskötsel.
Slungboll, Sphaero’bolus
stel-la’tus, till buksvamparna
hörande, 1—2 mm. bred, rundad, vitak
-tig svamp, som vid mognaden
spricker upp, varvid ett i det inre
liggande, klotrunt sporgömme
kastas ut. På multnande ved.
Slungboll, se K a s 11 e k a r.
Slup (Ity. slupe, av mlty.
slupen, glida). 1. Mindre segelfartyg
(vanl. vedskuta) med en mast,
stång och salning; för gaffelsegel,
gaffeltoppsegel, stagfock, klyvare
och jagare. — 2. Skeppsbåt, något
mindre än barkass, riggad med
loggertsegel 1. ång- 1. motordriven.
Sluss (mlty. sluse, urspr. av
lat. eæclu’dere, utestänga),
anordning för höjande och sänkande av
fartyg från en vattennivå till en
annan. En S. består av en mellan
slussportar instängd
bassäng, vars vattennivå växelvis
kan bringas i jämnhöjd med
vattennivåerna på ömse sidor om
S. Vanl. anordnas vid
vardera ändan ett par slussportar
(ibland en enda), vilka vid
fartygens in- och utlöpande i,
resp. från bassängen genom
portkammare svängas in
i vid sidan av dessa anordnade
portnischer. I stängt läge
stödja slussportarna mot var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
