Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slevogt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003 Slida—Slinglindning 1004
ningen och genom urholkningen i
S:s mitt med ångavloppet.
Planslider finnas av en mängd
konstruktioner. — Utom vid
kolvångmaskiner användas S. vid
regulatorer (se d. o.), pneumatiska
verktyg samt vid en del
förbränningsmotorer, spec.
automobil-motorer. Större ångmaskiner
utföras numera med ventiler.
Slida. 1. Se Könsorgan.
—- 2. Bladslida (se B 1 a d sp. 32).
Slidhornsdjur, Bo’vidae 1.
Cavico’rnia, en fam.
Boskapsdjur. Vanl. ha båda könen två
horn, som bestå av ett benutskott,
kvicke, från pannbenet och en
med detta vanl. permanent (jfr
Gaffelantilop) förbunden
hornslida. Till S. höra bl. a.
antiloper, får- och getsläktet,
gaffelantilop, gems, manfår,
myskoxe och nötkreatur.
Sliding-gunter [-[sla’jding-gø’nnta]-] {+[sla’jding-
gø’nnta]+} (eng., glidande gunter),
rundhult på akterkant av masten,
förlängande denna uppåt.
Slidkatarr. Veter. S. 1.
skid-katarr, ytlig inflammation i
slidans slemhinna, kännetecknas
av rodnad och ansvällning samt
flytning. Smittsam S., som
orsakar rödaktiga knutor,
särskilt i slidans undre vägg, anses
i vissa länder (Tyskland, Schweiz)
som en vanlig orsak till
ofruktsamhet. Behandling: spolning
med antiseptiska lösningar 1. 2
—3 %-ig alun- 1. tanninlösning.
Slidsjuka, sjukdom hos vete,
visar sig däri, att strået stannar
i bladslidan och axbildningen
avstannar samt hela plantan
avvissnar. Har tillskrivits dels angrepp
av sugande insekter (stritar),
dels för stark transpiration.
Sli’en, se S c h 1 e i.
Slig, se A n r i k n i n g sp. 475.
Sligo [sla’jgåo]. 1. Grevskap i
prov. Connaught, Irländska
fri
staten. Boskapsskötsel och fiske.
70,000 inv. — 2. Huvudstad i S.
1. Katolsk biskop. C:a 10,000 inv.
Slimminge, socken i Malmöh.
1., jämte Everlöv pastorat i
Lunds stift. 1,515 inv.
Slingerköl, utombords under
vattenlinjen i slaget å ett fartyg
anbragta, rätt utstående
längs-gående plåtar, avsedda att
minska fartygets rullning.
Slingerskott, längsgående,
vanl. provisoriska skott i
lastrum, anbragta för att förhindra
att lasten, t. ex. spannmål,
förskjuter sig i sjögång.
Slingertank, vattenbarlasttank
ä fartyg, belägen över
vattenlinjen och så konstruerad, att
vattnets rörelser i tanken motverka
fartygets rörelser i sjögång.
Slingerväxter, se K 1 ä 11 e r
-växter.
Slinglindning, en typ
trum-lindningar, där varje från ett
spår utgående spolsida förenas
med en i ett föregående spår
ingående samt förbindes med en
kol-lektorlamell, belägen intill 1.
nästintill den, varmed närmast
föregående spolsida förbundits. S.
säges ha fullt spolsteg 1.
vara diameterlin da d, om
en spoles sidor befinna sig på
ett avstånd från varandra, som
är exakt lika med poldelningen.
För att underlätta
strömvändningen i spolarna förkortar man
ofta detta avstånd något,
varvid S. säges ha förkortat
spolsteg 1. vara k o r d
-lindad. S. äro antingen enkla
1. dubbla parallellindningar,
beroende på huruvida spolarna
successivt anslutas till varje 1.
varannan kollektorlamell. I senare
fallet finnas sålunda tv^ frän
varandra skilda lindningar, vilka
elektriskt förbindas endast
genom kollektorborstarna. S. är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
