Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärplan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Skärplan—Sköld
950
skarpt, om rörelsen under
exponeringen, räknad vinkelrätt mot
optiska axeln, är mindre än 0,001 av
avståndet.
Skärplan, plan av trä, som vid
bogsering avlägsnar sig utåt,
”skär ut”, från bogserfartyget.
Skärrfåglar, sammanf att ande
namn på biätare, blåkråkor,
kungsfiskare, nattskärror och
tornsvalor.
Skärseld (av fsv. skæra, rena),
lat. purgato’rium, ”reningseld”,
enl. den katolska kyrkans lära ett
luttringens stadium, vilket alla de
hädangångna ha att genomgå, som
visserl. (genom absolutionen)
fått den eviga skulden
efterskänkt men som dock ännu icke
äro fullkomnade, så att de kunna
nå den eviga saligheten. S:s
lidande tänkes olika till grad och
längd alltefter den hädangångnes
tillstånd men kan också mildras 1.
förkortas genom de efterlevandes
förböner och allmosor samt genom
mässans läsande. Under
medeltiden kombinerades läran om S.
med avlatssystemet (se Avlat).
Läran om S. förkastades av
Wycliffe och reformatorerna,
medan Tridentinska mötet, dock
med en viss försiktighet,
stadfäste den medeltida läran. —
Föreställningen om en rening
efter döden förekommer även i
åtskilliga antika religioner.
Skärsnultra, CrenilaJbrus
me’-lops, en art Läppfiskar med
färgteckning i svart, grönt, blått
och rödbrunt. Längd c:a 25 cm.
Sveriges västkust. Rommen
avsättes i ett bo bland tång.
Skärstad, socken i Jönköp. 1.,
pastorat i Växjö stift. 2,160 inv.
Skärsten, se Koppar sp.
1188.
Skärtorsdag (av fsv. skæra,
rena), ”reningstorsdag”,
torsdagen i påskveckan, firades i kyrkan
redan tidigt ss. högtidsdag med
nattvardsgång (till minne av
nattvardens instiftelse denna dag),
samt fottvagning (se d. o.).
Därjämte förläde man till S.
botgörarnas återupptagande i
församlingen, varifrån dagens svenska
namn sannol. är att härleda.
Skärv, socken i . Skarab. 1.,
jämte N. Ving, Stenum och
Skå-nings-Åsaka pastorat i Skara
stift. 590 inv.
Skärv, se Mur sp. 358.
Skärva, egendom i Nätt r aby
skn, Blek. 1., strax utanför
Karlskrona. Herrgårdsbyggnaden,
uppförd av F. H. af Chapman, är en
ytterst originell anläggning,
bestående av ett system låga
envå-ningslängor av trä.
Skärvan, se R a c h i t i s.
Skärvel, liten flat skål av
eldfast lera, som begagnas vid
pro-bering av ädla malmer.
Skärvfrö, penninggräs (se
d. o.).
Skävor (mlty. scheve, eg. det
avskurna, av en indoeuropeisk rot
skip, klyva), se L i n sp. 537.
Sköl (av fsv. skyrp. skärning),
slintyta (släppsköl,
spegelsköl) 1. förskiffrad
riv-ningsbreccia (se
Förkastning), som genomskär 1.
begränsar en bergart 1. malm. I
riv-ningsbrecciorna kunna nya
mineral (klorit, talk, glimmer,
kalk-spat m. fl.) bildas. S. äro ofta
vattenförande. Som S. betecknas
även, ehuru mindre ofta, en
övertvärande eruptivgång (granit-,
t r a p p s k ö 1 o. s. v.).
Sköld. 1. Skyddsvapen, buret av
krigare som skydd mot fiendens
angreppsvapen; hålles i handtag
1. bäres på vänster arm i på
innersidan anbragta bärremmar.
— S. är ett urgammalt vapen.
Assyrierna och egypterna förde
såväl runda som ovala S., gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
