Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Skytte—Skytten
918
Gabriel Gustavsson Oxenstierna
råkade S. i spänt förhållande,
särskilt efter Gustav II Adolfs
död, då S. ej erhöll den av honom
ivrigt åtrådda rikskanslersposten
utan måste nöja sig med
presi-dentskapet för Göta hovrätt
(1634). Inom rådet intog han en
inflytelserik ställning och verkade
för stärkande av såväl rådets som
riksdagens ställning gentemot
den av ätten Oxenstierna
dominerade förmyndarregeringen. —
S., som hyste stora
bildningsin-tressen och ägde omfattande
lärdom, var från 1622 Uppsala
universitets kansler och instiftade
Skytteanska professuren (se d.
o.). — 2. Bengt S., f. 1614, d.
1683, den föreg:s son, frih.,
ämbetsman, politiker. S., som var
opålitlig och intrigant, stod en
tid högt i drottning Kristinas
gunst, blev 1646 landshövding i
Uppsala 1. och 1647 tillika i
Sthlms 1. samt 1648 riksråd. 1663
utnämndes han till president i
Wismarska tribunalet men miste
f. å. alla ämbeten på grund av
sina stämplingar till förmån för
hertig Adolf Johan. — Jfr
S c h ü 11 e.
Skytte. 1. Sjukdomar på
plantor och (spec. unga) träd av tall
och gran, orsakade av svampar,
tillhörande Ascomyce’tes.
Tall-skytte orsakas av
Lopliode’r-mium pina’stri: barren bli
brun-1. gulfläckiga, bortdö och avfalla.
Sjukdomen bekämpas i
plantskolor med Bordeauxvätska.
Förekommer liksom granskytte
(orsakad av Lopliodermium abi’etis)
mest i s. och v. Sverige. S n ö
-skytte, på tall, orsakad av
PhacTdium infe’stans, har fått
sitt namn därav, att endast de
grenar, som under vintern varit
snötäckta, angripas. Barren bli
bruna 1. grå och kvarsitta över
sommaren. Snöskytte förekommer
mest i Norrland. — 2. Se J a k t.
— Jfr även Skytterörelsen.
Skyttea’nska professuren, en
genom donation av Johan Skytte
1622 grundad professur i
”vältalighet och statskunskap” vid
Uppsala univ. S. tillsättes enl.
dona-tionsurkundens bestämmelse
genom patronatsrätt, ärftlig enl.
fastställd ordning bland Skyttes
ättlingar (nuv. patronus
landshövding greve A. Mörner). Sedan
1682 har utnämningen dock
underställts K. M:ts stadfästelse,
och sedan 1915 skall professuren
sökas på vanligt sätt och de
sökandes kompetens bedömas av
särskilda sakkunniga. Från att
länge huvudsaki. ha representerat
den på de klassiska
traditionerna vilande vältaligheten ss.
akademisk disciplin är S. sedan
början av 1800-t. universitetets
statsvetenskapliga, ”politiska”
lärostol. Med S. är förenad
äm-betsbostad, S k y 11 e a’ n u m, en
vacker 1600-talsbyggnad.
Skyttea’nska skolan (förut
Skytteanska
lappskolan), grundad 1630 genom
donation av Johan Skytte och avsedd
för undervisning av lapparnas
barn. S., först förlagd till
Lycksele, sedan till Tärna, är numera
statsfolkskola för barn inom
Tärna skoldistrikt.
Skyttegrav, äldre benämning
på skyttevärn.
Skyttegravsartilleri utgöres
av granatkastare (se d. o.). Vissa
lättare typer av S. användes även
i det rörliga fältkriget.
Skyttel (etym. besläktat med
skjuta), se V ä v n i n g.
Skyttelinje, se Spridd
ordning.
Skytten (lat. Sagitta’rius),
stjärnbild på s. hemisfären. Se
även Djurkretsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
