Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrzynski ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Skråväsen
896
Procession av snickargesäller, bärande skrålåda, gehörstavar, välkomma och
bägare. Köpenhamn 1770.
s k a p ådagalägga sin
yrkesskicklighet genom att utföra ett
mästerprov, vanl. en konstfull
yrkesprodukt, ett
mästerstycke. Den därmed sysselsatta
gesällen kallades s t y ckm ä s
-t a r e och intog en
mellanställning mellan gesäll och
mästare. Även äkta börd och
fläckfritt rykte samt ett visst
kapital voro villkor för
mästerskapet. Även för befordran till
gesäll fordrades ett prov,
gesällprovet. Gesällerna fullkomnade
sin utbildning bl. a. genom den
s. k. gesällvandringen, som länge
var obligatorisk. Försedd med ett
yrkespass (gesällbrev), vandrade
gesällen till främmande städer,
där han omhändertogs av skrået
och anvisades arbete hos en
mästare. Varje mästare hade vanl.
ett stort hushåll av gesäller och
lärlingar. De senare hade ingen
penninglön och voro för hela
lärotiden bundna hos sin husbonde.
Gesällerna hade större friheter,
kunde bilda egna gillen och
trädde ofta i öppen opposition
mot mästarna. — I spetsen för
ett skrå stod en vald
ålderman (stundom kallad
verkmästare) med 2 1. 4
”bisit-tare”. Kontrollen över
skråmedlemmarnas yrkesutövning
anför
troddes åt s. k.
skådemäs-t a r e. Sammanträdena, de s. k.
kvart a’len, höllos 2, senare 4
gånger årligen, ofta i egen
byggnad (ämbetshus). Härvid uppbars
avgifterna (kvart alpenningar).
Skrået hade en praktfull
för-eningspokal, välkomma, för
de med kvartalen förenade
dryckeslagen, ävensom vissa vid
processioner använda sinnebilder ss.
standar och ”spira”. Skråna
hjälpte änkor och pupiller. De
fungerade stundom ss. domstolar,
som handlade alla tvister mellan
medlemmarna. — I Sverige
infördes S. genom tyskt inflytande
på 1300-t.; den äldsta
skråordningen (för Sthlms skräddare) är
av 1356. Alltifrån 1200-t:s slut
hade konungamakten strävat att
koncentrera hantverket till
städerna och inskränka det på
landsbygden. Hantverkare utanför
skråna, s. k. bönhasar, utsattes
ofta för myndigheternas och
skrå-nas förföljelse. Under inflytande
av näringsfrihetens grundsatser
började på 1700-t. en opposition
mot det då föråldrade skråtvånget
och fullföljdes under 1800-t.
segerrikt i den ekonomiska
liberalismens tecken. I Sverige liksom i
utlandet ställdes flera industrier
(bl. a. textil- och finare järnindu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
