Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsbruk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Skogsbruk
820
planteringsspade i marken, varpå
den upphuggna springan efter
planteringen igenklämmes genom
spadens förnyade nedhuggning
bredvid. Vid k u p p 1 a n t e
-ring, som mest användes på
fuktig mark, sättas plantorna i
upplagda mindre jordkupor 1.
upplagda omvända torvor (plantering
i omvänd torva), vid r a
-battplantering sättas
de i rabatter, ofta upplagda med
särskilda plogar. —
Skogsbeståndens vård före slutavverkningen
sker i huvudsak med (skogs-)
gallring
(föravverkning). Gallringen avser att
erhålla tidig avkastning och att
överflytta tillväxten till de bästa
träden. Man särskiljer: r ö j
-ningsgallring i yngre
bestånd, oftast avseende gallring
av i tätare grupper uppkommen
föryngring 1. bortröjning av fula
och spärrvuxna träd (vargar);
vanlig h j ä 1 p g a 11 r i n g, som
med 5—15 års mellanrum bör
återkomma; den sista
hjälpgall-ringen, ofta kallad 1 j u s h u g g
-ning, enär då vanl. ingreppet
göres så hårt, att kronslutet för
alltid upphäves och ljus insläppes
i beståndet. Vid rationell vård
kunna genom gallringar
sammanlagt lika stora virkesbelopp
uttagas som genom slut- 1.
huvudavverkningen (jfr
Gallring). Avverkning av fröträd 1.
av äldre träd i ungskog brukar
kallas
beredningshugg-n i n g. — Ibland föryngras
lövskog, därigenom att skott få slå
ut från avverkade stubbar och
bilda återväxt. Metoden brukar
kallas lågskogsskötsel i
motsats till den förut avhandlade
högskogsskötseln. En
modifierad form av lågskogsskötsel
är t o p p n i n g s - 1. h a’ m
-lingsskötsel, varvid ham-
ling (jfr d. o.) utföres med vissa
intervaller, mellan vilka
trädkronorna ånyo få utväxa. Särskilda
former av S. äro
hagmarks-skötsel, då skogsbeståndet
behandlas, så att även bete under
detsamma uppkommer, och
skydd sskogsskötsel (jfr
Skyddsskog). — Till
skogs-teknologin hör läran om
skogsprodukterna och deras
tillgodogörande, främst virkets
egenskaper (se Trä), avverkning och
transport (se Elottning och
Skogsavverkning) samt
dess vidare förädling (se
Sågverksindustri, Träkol,
Trämassa, T r ä t j ä r a). Till
skogsteknologin bruka även
hänföras sådana byggnadsarbeten, av
vilka S. är mera direkt beroende,
ss. skogsvägbyggnad, skogsdikning
m. m. — Om s k o g s i n d e 1
-ning se d. o. — Bland S:s
viktigare hjälpvetenskaper märkas
skogsbotanik (se Tillämpad
botanik), marklära och
skogs-entomologi (se dessa ord). — För
främjande av S. å enskilda skogar
gälla åtskilliga lagar (jfr
Skogs-lagstiftning). Uppsikten över dessa lagars efterlevnad
tillkommer dels
skogsvårdssty-relserna (se d. o.), dels
Domänstyrelsen (se d. o.), vilken senare
även har hand om statens skogar.
— Något över hälften av Sveriges
totala landareal utgöres av
produktiv skogsmark. Endast
Finland når i detta avseende högre
med nära % av landarealen;
därnäst kommer Ryssland med %. —
I äldre tider anlitades Sveriges
skogar endast för husbehov 1.
inhemsk virkesförbrukning, men
redan under medeltiden började, om
än i mindre skala, export av
grövre virke från kusttrakterna.
Under 1600-t. fingö skogarna en
avsevärt ökad betydelse genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
