Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skoghult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Skoghult—Skogsavverkning
810
Klarälvens järnvägar. Kommunal
mellanskola. Sågverk med
elektrisk drift (anlagt 1914),
sulfitfabrik (1917), sulfatfabrik (1919)
samt elektrokemisk fabrik (1918)
för tillverkning av klorkalk,
kaustikt natron, metylalkohol,
terpentin, sulfitsprit m. m.,
samtliga tillhöriga Uddeholms
a. b. Arbetarantal 1,000.
Skoghult, station i Kråksmåla
skn, Kalmar L, vid Mönsterås och
Ruda—Älghults järnväg.
Skogman. 1. Karl David
S., f. 1786, d. 1856, adlad 1826,
frih. 1854, ämbetsman, 1821 förste
statssekreterare vid handels- och
finansexpeditionen. Han var
regeringens drivande kraft i
ekonomiska frågor, särskilt vid
re-organisationen av
statsfinanserna och i strävandena för vidgad
näringsfrihet. S., som tog föga
hänsyn till riksdagsoppositionen,
utsattes två ggr för riksrättsåtal
men frikändes. 1838 blev han
president i Kommerskollegium. S.,
som utgav ekonomiska, politiska
och vittra skrifter, invaldes 1847
i Sv. akad. — 2.
SeLykseth-S k o g m an.
Skogsaccis, en speciell
kommunalskatt, som erlägges av den,
som avverkar skog för annat
ändamål än fastighetens eget
husbehov. Enl. lag om S. 11 okt.
1912 utgår densamma för 100 kr.
av virkets taxerade värde med
hälften av det belopp, vilket
under det år taxeringen sker
sammanlagt erlägges inom
kommunen för 100 kr. skattepliktig
inkomst, dock ej med mera än 2 %
av virkets taxerade värde.
Skogsavverkning,
avverkning, (skogs-) drivning,
uttagande av virke ur skog för
leverans till flottled,
järnvägsstation etc. A v d r i v a en skog 1.
trakt är att låta densamma
över
gås av S. Platsen för
avverkningen kallas ofta h y g g e. Bästa tid
för S. är vintern (normala tiden
är nov.—mars, sämsta
juli—-aug.), enär främst värdefullare
virkessortiment (jfr d. o.) då äro
bättre skyddade för svampskador
och söndersprickning, vedens
kemiska sammansättning då ofta är
bättre än under
vegetationsperioden, transporter i skogarna
nästan alltid måste ske på
vinter-före, tillgången på arbetskraft är
bättre, (främst barr-)träden äro
lättare att hugga samt tramp- och
påfällningsskador i kvarlämnat
skogsbestånd då bli mindre än
under vegetationsperioden. Sedan
genom skogshushållningsplan (se
Skogsindelning) 1. eljest
hyggestrakt och-
awerkningsbe-lopp i huvudsak fixerats,
förbere-des S. genom trädens ut st ä m p
-ling (stämpling 1.
bläck-ni n g). Träden märkas vanl. i
brösthöjd med
stämpelbläckor samt, för kontroll, med
dylika å stubbarna,
rotstämplar. Samtidigt med stämpling
planläggas drivnings- 1.
basvägar genom och från
drivnings-trakten, enkla vägar, blott röjda
från träd, stenar och stubbar
och sedan färdigbyggda med snö
och is. Oftast indelas därjämte
awerkningstrakten genom med
rödfärg märkta linjer 1. naturliga
gränser i körskiften för
ackordsbort sättning av
utdriv-ningsarbetet. Där så är behövligt,
anordnas bostäder för folk och
hästar, skogskojor 1. -
härbärgen, resp, s ko gs s t al
-lar. Enl. lag av 25 april 1919 är
arbetsgivaren skyldig sörja för
att arbetarna å eller i närheten
av arbetsstället äga tillgång till
härbärge, s. k. s k o g s
härbärge, som motsvarar skäliga
fordringar på en tillfällig bostad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
