Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukförsäkring - Sjukgymnastik - Sjukhem - Sjukhus - Sjukhuskader - Sjukkassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Sjukgymnastik—Sjukkassa
634
försäkring (se d. o.), som avser
utbetalande av understöd till den
försäkrade vid sjukdom, stundom
även vid invaliditet. Den privata,
affärsmässiga S. har i Sverige
införts först i början av 1900-t. men
har numera ganska stor
spridning. Den sociala S., som i vissa
länder ingår som ett led i den
statliga, obligatoriska
socialförsäkringen (se d. o.), arbetar i
Sverige i form av frivillig,
statsunderstödd sjukkasserörelse (se
Sjukkassa). Förslag om
införande av obligatorisk S. i
Sverige framlades år 1919 av social
-försäkringskommittén men har,
bl. a. på grund av statsfinansiella
skäl, ännu (1927) icke realiserats.
Sjukgymnastik, systematiska
gymnastiska rörelser, avsedda att
gynnsamt påverka sjukligt
förändrade organ. Främst kommer
S. därför att sysselsätta sig med
kroppens stödje- och
rörelseapparat (muskler, ledgångar, senor,
motoriska nerver) men genom
stegring i blodomloppet, som
åstadkommes genom S., även att
återverka på andra organ. Inom
S. ha ett stort antal rörelseformer
utarbetats, i Sverige,
föregångs-landet på området, huvudsaki.
av P. Ling och hans närmaste
efterföljare samt av G. Zander
(spec. S. med apparater). Man
skiljer inom S. på a’ktiva
rörelser, som utföras av patienten
ensam, p a’ s s i v a, som annan
person utför med någon kroppsdel
av patienten, som härvid ej gör
motstånd av något slag, och
motståndsrörelser
(duplicerade rörelser), som äro
aktiva 1. passiva rörelser med
motstånd resp, från annan person och
från patienten. Alla dessa
rörelseformer kunna även göras med
hjälp av apparater. I mycket nära
samband med S. står massage
(jfr d. o.). Enl. Kungl. förordn.
1887 och Kungl. kung. 1902 och
1915 ha förutom legitimerade
läkare endast av
Medicinalstyrelsen legitimerade
sjukgymnaster rätt att utöva
sjuk-gymnastisk behandling som yrke
och därvid endast på patienter,
för vilka legitimerad läkare
skriftligen ordinerat sådan
behandling. För legitimation som
sjukgymnast fordras att ha
genomgått Gymnastiska
centralinstitutet (se vid. d. o.) 1. något
av de gymnastikinstitut, som
erhållit motsvarande examensrätt
(Sydsvenska gymnastikinstitutet
i Lund och J. E. Arvedsons
gymnastikinstitut i Sthlm).
Sjukhem, se Sjukvård sp.
641.
Sjukhus, se Sjukvård.
Sjukhuskader,
Sjukhuståg, se Sjukvård sp. 649.
resp. 650.
Sjukkassa, förening för
ömsesidig understödsverksamhet vid
sjukdom, stundom även
omfattande begravningshjälp.
Anslutningen till S. kan vara antingen
obligatorisk 1. frivillig.
Obligatorisk sjukförsäkring genom
förstatligade S. förekommer i bl. a.
Tyskland, England och Norge.
Den frivilliga
sjukkasseverksam-heten regleras och befrämjas
genom kontroll och bidrag av staten.
Sådan förekommer bl. a. i Sverige
och i Danmark, där man t. o. m.
anser sig ha nått längre, än vad
som vore möjligt med tvång. —
Den frivilliga sjukkasserörelsen i
Sverige regleras genom lag om
sjukkassor 4 juli 1910. Enl. denna
lag kan S. med minst 100
medlemmar bli registrerad,
varigenom kassan vinner rättskapacitet
och kan erhålla statsbidrag.
Sjuk-hjälp utgår med högst 8 kr. per
dag; högsta begravningshjälp är
Ord, som ej återfinnas under Sj-, torde sökas under Sch- och Sh-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
