Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silhuett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Siljansnäs—Silke
556
från Orsasjön i s.ö. riktning går
mot Leksand, tyder på att
flod-erosion bidragit till sjöns
uppkomst. öarna äro få och
obetydliga med undantag av Sollerön i
n.v. S. genomflytes av
Öster-Dal-älven. Genom en 1926 uppförd
regleringsdamm vid Grådafallen i
Dalälven, 14 km. s. om Leksand,
har vattenavrinningen ur S.
reglerats så, att vattenytan kommer
att växla mellan 159,90 och 161,7 8
m. ö. h. Medellågvattenmängden i
Dalälven har härigenom ökats
från 81 till 108 kbm./sek.
Siljans-bygden är på grund av sin
naturskönhet livligt besökt av turister.
Siljansnäs, socken i Kopparb.
1., pastorat i Västerås stift. 2,605
inv.
Siljeström, Per Adam, f.
1815, d. 1892, skolman, politiker,
rektor vid Nya Elementarskolan
i Sthlm 1856—62, led. av
borgarståndet 1862, av A. K. 1867—69
och 1885—87. S. var vid 1800-t:s
mitt en av de främsta
förkämparna för skolreformer, ivrade för
en bättre lärarutbildning, för en
vidsträcktare utbildning åt den
kvinnliga ungdomen och för
folkskolans omorganisation till
bottenskola.
Silke (urspr. av lat. se’ricus,
av siden). 1. Det morfologiskt
enklaste men till sina egenskaper
fullkomligaste av alla textila
råmaterial. S. är ett
strukturlöst sekret, erhållet från vissa
fjärilslarver (seSilkesf
järi-lar). Larverna uppfödas i
sil-kesodlingsanstalter.
Här förvaras äggen torrt och
svalt, tills vita mullbärsträdets
blad spricka ut, då temperaturen
småningom ökas tiH c:a 25°.
Larverna framkomma éfter 10—12
dygn (av 15 gr. ägg fås c:a 12,000
larver) och uppfödas med
mull-bärsblad, tills de efter c:a en
månad äro fullvuxna (7—8 cm.
långa), då de spinna en kokong av
1—3 gr:s vikt, varav % utgör S.
Larverna dödas därpå i het ugn 1.
vattenånga i och för S: s
tillgodogörande. I Europa erhålles årligen
endast en silkesskörd, i Kina och
Japan flera. Den europeiska
silkesodlingen har tidvis hämmats
av sjukdomar på silkesmaskarna
( jfr P a s t e u r sp. 33 f.). —
Kokongsilket tillgodogöres
därigenom, att de till färg och
beskaffenhet sorterade kokongerna
läggas i hett vatten, varigenom
limartade ämnen uppmjukas,
varefter trådarna upphasplas.
Ko-kongens trådlängd kan uppgå till
3,000 m. men endast 600—900 m.
av de mellersta trådlagren kunna
hasplas till gott S. Den
flerdubbla, löst snodda tråd, som
upptages på haspeln, kallas
grège [gräj] 1. råsilke och
kan som sådan begagnas till
vissa vävnader. Vanl.
dubbleras dock råsilketrådarna och
tvinnas till garn. För att avlägsna
gummisubstanserna ur råsilket
och därmed göra det mjukare
och glansigare kokas det i
tvålvatten. I vissa fall, ss. då S.
skall färgas i mörka nyanser,
urkokas limmet ej helt. Sådant
S. kallas d e g u m m e’ r a t 1.
s o u p 1 e’ r a t. — Av ur
råsilket erhållna olika garnsorter
märkas bl. a. or g ans i’n 1.
varpsilke, ett hårt tvinnat
garn, samt t r a m e 1.
väft-si 1 k e, med lösare tvinning.
Avfall och rester vid hasplingen
samt genombrutna, skadade I.
dubbla kokonger bearbetas och
spinnas till s. k. f 1 o r e’ 11 - 1.
s c h a’ p p e s i 1 k e. Härvid
förstöras först gummisubstanserna
genom rötning 1. kokning i
såp-vatten, varpå materialet tvättas,
torkas, kardas, kammas, sträckes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
