Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidensjö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Sidner—Sidvall
512
understödde S. Pitt och blev 1801
dennes efterträdare ss.
premiärminister. Han avslöt freden med
Frankrike i Amiens 1802 men
visade sig, sedan kriget med
Napoleon I ånyo utbrutit, sin uppgift
ej vuxen och avgick 1804. Som
medlem av ett flertal ministärer
till 1824, bl. a. som
inrikesminister 1812—21, bar S. närmast
ansvaret för en hänsynslös
tvångs-politik emot arbetarklassen.
Sidner, Ludvig, f. 1851, d.
1917, sjöofficer, konter amiral
1904, vice amiral 1911, chef för
Marinstaben 1913—16. S. var
sjöminister i Staaffs första ministär
1905—06 och stödde sedan i
olikhet med sjöförsvarets
representanter i allm. den flottpolitik, som
Staaffs andra regering inledde.
Sidney [si’ddni], se Sydney.
Sidney [sfddni], sir Philip,
f. 1554, d. 1586, engelsk skald. S.,
vilken på sin tid ansågs som en av
Englands mest betydande skalder,
skrev sonetter i Petrarcas stil,
herderomanen Areadia (tr. 1590)
samt en poetik, An apologie for
poetrie (tr. 1595), i vilken han
gör sig till tolk för
senrenässansens estetiska idéer.
Sidoaltare benämnas till
skillnad från högaltare (se d. o.) de i
katolska kyrkor förekommande
smärre altaren, som äro invigda
åt särskilda helgon och vanl.
uppställda i sidokapell. Jfr Altare.
Sidoarv, arv, som tillfallit
sidoarvingar (se Arv).
Sidogevär 1. sidovapen,
militär benämning på blanka
vapen, ss. sabel, bajonett.
Sidokanal, kanal, grävd
utmed ett vattendrag, där detta ej
är farbart.
Sidokedjeteorin, se
Immu-nitetslära sp. 1272.
Sidolanternor, styrbords- och
babordslanternor, som fartyg
un
der gång måste föra för
angivande av kursen (jfr Lanterna).
Sidolinje. 1. Se S k y 1 d s k a p.
— 2. Se Fiskar sp. 45.
Sidomorän, se Glaciär.
Si’don, antikens namn på nuv.
staden S a i d a (12,000 inv.) i
Syrien, vid Medelhavet. — S. var
länge Feniciens främsta stad men
överflyglades av Tyros. 701 f. Kr.
införlivades S. med det assyriska
väldet och ödelädes i grund efter
ett uppror omkr. 680. Det
återuppbyggdes dock snart därefter. I
klippgravar vid S. ha anträffats
talrika sarkofager, nu i
Konstan-tinopel, från 500—300-t. f. Kr.,
trol. innehållande stoftet av de
forna konungarna av S.
Sarkofagerna äro dels av egyptisk, dels av
grekisk typ, de senare, bland dem
den s. k. Alexander sarkofagen (se
ill. till Sarkofag), tillhöra de
förnämsta antika
originalskulpturer, som bevarats.
Sidona’1, salt av kinasyra och
piperazin.
Sido’nia, se Venetian.
Sidoskepp, se Kyrka sp.
1577.
Sidosläktskap, se
Skyld-s k a p.
Sidotank, invändigt utmed
fartygssidan inbyggd tank 1.
cistern för vattenballast.
Sidotblände [sidå’-],
zinksul-fid, sublimerat 1. behandlat på
annat sätt, så att det
fosforesce-rar. S. användes för att påvisa
a-strålar (se Radium sp. 812)
och, blandat med radioaktiva
ämnen, till lysfärg.
Sidotryck, en vätskas tryck på
väggarna till det kärl, den
befinner sig i. S. är lika stort som
bottentrycket (se d. o.) på
samma djup under fria vätskeytan.
Sidovinkel, se P o 1 y e d e r.
Sidvall, se Hårdvall. —
Sidvallshö består huvudsaki. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
