Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senhinna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Senor—Sensitometri
412
vilka i allm. tjäna som fästen för
muskler vid skelettet. S. ha
kraftigt utvecklade kollagena fibriller
(se Bindväv), ordnade
parallellt i buntar; saftluckor och
blodkärl äro mycket sparsamma
och S. äro därför vita,
sidenglänsande; de äro ofta omgivna av
slemsäckar (jfr d. o.). I allm. har
S. liknande form som den muskel,
i vilken den övergår (platta
muskler ha hinnformade S.,
apo-n e u r o’ s e r, spolformiga
muskler långa, cylindriska S.).
Senor [senjå’r] (sp., av lat.
se’nwr, äldre), herr, herre. —
Sen or a [senjå’-], fru. —
Senor i’t a [senjå-], fröken.
Sens [sags], stad i dep. Yonne,
mell. Frankrike, vid floden Yonne.
Ärkebiskopssäte. 15,000 inv. —
Katedralen, påbörjad 1152,
tillhör gotikens förstlingsverk (där
invigdes 1164 Sveriges förste
ärkebiskop, Stefan). Intill denna
ligger det vackra gotiska
Syno-dalpalatset. — S. är senonernas
gamla huvudstad.
Sensatio’n (fr. sensation, av
lat. senti’re, känna),
sinnesintryck, -förnimmelse; spänning,
uppseende. — Sensation e’11,
uppseendeväckande; spännande.
Sens commun [sarj kåmö’i)]
(fr., allmänt förstånd), sunt
förnuft.
Sensi’bel (fr. sensible, av lat.
se’nsus, känsla), känslig, ömtålig..
— Fysiol. Beteckning för de
nerver, som leda intryck till centrala
nervsystemet (se d. o.), och för
de delar av detta, som mottaga
intrycken (sensibla centra, se
Hjärna sp. 809). — Subst.:
sensibilite’ t.
Sensibilise’ring (jfr
Sensibel), ökande av ljuskänslighet
vid fotokemiska reaktioner genom
behandling med (tillsats av) en
sensibilisator. S. kan vara kemisk
(bindning av reaktionsprodukter,
som verka hämmande) 1. optisk,
då sensibilisatorn förmedlar
ab-sorptionen av belysningen. Ex. på
S. har man vid
bromsilveremul-sion, där gelatinet i viss mån
tjänstgör som kemisk
sensibilisator genom bindning av brom,
medan bromsilvrets infärgande med
olika färgämnen, erytrosin,
pinakrom m. fl., möjliggör
absorberande av ljus (grönt, gult, orange,
rött), som annars ej skulle verka.
— Desensibilisering,
ett ljuskänsligt ämnes behandling
med avsikt att minska 1. borttaga
dess känslighet. Härtill användes
fenosafranin, pinakryptol,
pina-kryptolgult 1. -grönt, vilka ss.
förbad 1. tillsatser i framkallningen
nedsätta t. ex. bromsilvers
ljuskänslighet, så att man efter
de-sensibiliseringen kan fortsätta
arbetet i starkare, förut otillåt
-lig belysning.
Sensiti’v (fr. sensitif, av lat.
se’nsus, känsla), ytterst känslig.
Sensiti’va (jfr S e n s i t i v). 1.
Se Mimosa. — 2. Vek, ytterst
känslig person.
Sensitome’ter (av lat. se’nsus,
känsla, och grek, metrøi/n, mäta),
apparat för undersökning av
ljuskänsligt material 1. ljuskällor.
Sensitometri’ (jfr Sensi
tornet er), i trängre mening
undersökning av fotografiskt
material, spec. dess ”känslighet”, i
vidare mening även den fotografiska
fotometrin. — S. utgår från
bestämmande av materialens
egenskaper genom tillförande av en i
regel geometriskt växande serie
belysningar (t. ex. med hjälp av
gråkilar, neutralgrå färgfiltra i
kilform), vilka, ev. efter
framkallning, ge det synliga resultatet,
en serie svärtningsvärden (se
Svärtning). Man får olika
svärtningskurvor (se Grada-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
